Kanske är internationella barnadoptioner till Sverige knappast någon stor fråga idag – annat än i media. Antalet adoptioner lägr ligga på bar ett par hundra per år.Det finns dock anledning att skärskåda – ställa frågor – om den utredning som alldeles nyss kom. “Sveriges internationella adoptionsverksamhet” Den är märklig på flera sätt:
- Utredningen tillsattes i oktober 2021
- Först i juni i år lades utredningen fram, efter att ha fått anstånd tre gånger.
- Nästan fyra år har det tagit att utreda, trots det har det viktiga barnperspektivet – inte utretts alls.
- Hela 1.600 sidor har utredaren tillsammans med tre sekreterare presterat och fått lön för
Så här inleder utredaren, den alldeles för långa utredningen, på sidan 4, under den anmärkningsvärda rubriken “En utredares tankar”:
Jag vill erinra om att mitt uppdrag har varit att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet och hur de ansvariga aktörerna agerat och förhållit sig till eventuella oegentligheter. Uppdraget har inte varit att utvärdera verksamheten, det vill säga om verksamheten med internationell adoption har varit till barns bästa – varken i det individuella fallet eller för barn som grupp.”
Detta låter väldigt underligt, och stämmer knappast med det direktiv som utredaren fått. Där står bland annat:
Rubriken på nästa avsnitt heter talande : Den internationella adoptionsverksamheten växte fram utifrån en vilja att ge barn en bättre framtid
Ett försök till analys och åtgärder
- Det som har skett har skett och kan inte göras ogjort
- Det har funnits många oegentligheter i de utländska adoptionerna, men storleken är svår att fastställa
- De missbruk och fel som uppmärksammats måste nu rättas till
- De som vill ha stöd för att kunna hantera sig som adopterad bör få stöd
- En studie, opartisk, borde ha undersökt hur de i Sverige adopterade barnen (vuxna nu i huvudsak) upplever sin situation och sitt lliv. Detta har inte skett.
- Det verkar som om aktivistgrupper, som inte gillar sin nuvarande situation, fått ett stort utrymme i utredningens arbete.
I direktiven till utredningen står det bland annat: Vidare är det grundläggande i konventionen att staterna har ansvar för att barnets bästa beaktas i varje del av adoptionsprocessen (och rimligen också när den utvärderas). Sverige ratificerade konventionen 1997 och den gäller som svensk lag.
Så här står det i direktivet från regeringen på sid 10:
“Mot bakgrund av den historiska utvecklingen, och i övrigt, ska utredaren analysera och ta ställning till hur dagens regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet kan förändras och förstärkas i syfte att ytterligare säkerställa rättssäkerheten och att barnets bästa alltid väger tyngst.”
Observera “att barnets bästa alltid väger tyngst.”
Ändå har man alltså i utredningen inte alls utrett om adoptionerna varit till barnets bästa. Hur kan man missköta en utredning så här? Nog bort regeringen under resans gång, när utredningen höll på (så länge dessutom) att barnets bästa också utvärderades ordentligt, inte att man över huvud taget inte brydde sig om barnet.
Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Det innebär bl.a. ett förtydligande av att alla som tillämpar bestämmelser i svenska lagar ska tolka dessa i förhållande till barnkonventionen (prop. 2017/18:186 s. 74). Enligt konventionen ska konventionsstater som erkänner och/eller Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Det innebär bl.a. ett förtydligande av att alla som tillämpar bestämmelser i svenska lagar ska tolka dessa i förhållande till barnkonventionen (prop. 2017/18:186 s. 74). Enligt konventionen ska konventionsstater som erkänner och/eller tillåter adoption säkerställa att största vikt ges till vad som bedöms vara barnets bästa.
Detta måste tolkas så att huruvida barnets bästa varit riktlinjen och hur det har skett kan bara de adopterade barnen yttra sig om. Utredningen har således inte gjort ett tillräckligt bra och korrekt arbete. Utrednings-uppdraget är inte genomfört.
Nu över till det som händer i Ukraina och Ryssland
Hela !7 år i fängelse för inköp av ett Pro-ukrainskt frimärke. Det är Ryssland.
Fallet rör en kvinna som bodde i Irland efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 och som ryska säkerhetstjänster grep när hon återvände till det ockuperade Krim 2024 för att delta i sin mors begravning med anklagelsen att hon hade köpt ett pro-ukrainskt digitalt frimärke. Kvinnan kommer att tillbringa 17 år i fängelse för “högförräderi” för sitt köp av frimärket.
Se vilka svin ryssarna är. Åtminstone är de svinaktiga
I morse bombade Ukraina en stor byggnadslänga i Kursk, inne på ryskt område, som användes för att lagra utrustning för telekrig, signalspaning och annan utrustning för de ryska vapnen. Den bombas effektivt med tre glidbomber. ,Ett viktigt handlager men det finns nog inte mycket kvar nu.