Det räcker inte att säga att Långbänken ska bort.
I april 2023 sa den nuvarande statsministern att Långbänken måste bort. Därefter har åtgärder vidtagits av regeringen både hemmavid och i EU. Men, det är alldeles för försiktigt. Här krävs en rejäl insats för att få bukt med byråkratin. EU har i ett par decennier nu instiftat nya regler och lagar dagligen till antalet sju, varje vardag och varje helgdag. Inte klokt. De som sitter som administratörer i Bryssel tror att de är där för att utveckla och förfina sina älskade regelverk.
Denna fråga tog jag upp med Ulf Kristersson när han besökte oss på Stockholm Rotaryklubb för ett par veckor sedan. Är det inte dags för en utredning – även om jag hatar utredningar – Do it Now! – vill jag i stället! Den gode statsministern gav ett positivt svar i så måtto att han betonade att ”Snabbhet har ett värde i sig”, som Kristersson uttryckte det. Men någon utredning ville han inte tillsätta i ärendet, uppenbarligen. Han ville inte gå in på den linjen.
Nu tjatas det i stället om att allt går för fort. Lagrådet har flera gånger kritiserat regeringen för just detta. Det är inte förvånande att just Lagrådet gör detta, för det består idag av ett dussin pensionerade högre jurister. Det är klart att de vill ha utvecklingen i sin fart, de är ju vana vid den långsamma gången. Nej, nu måste regeringen sätta till en utredning, med unga människor som vet dagens tempo, och som får säga hur snabbt olika frågor måste lösas. Sverige kan inte ligga sist jämt. Och verkligen inte EU heller.
Byråkratin och Långbänken förstör både Sverige och EU.
Ska Långbänken eller Regeringsformen styra vårt land? Den frågan ställde bloggen för två år sedan. Nu är det dags att agera, med kraft.
Attackerad igår: oljepumpstationen i Gorkij i Nizjnij Novgorod-regionen i Ryssland.
”Skador på sådan kritisk infrastruktur skapar allvarliga störningar i oljelogistiken inom Ryssland. Det stör driften av huvudledningar, minskar raffineringseffektiviteten vid oljeraffinaderier och ökar transportkostnaderna. I slutändan påverkar detta direkt de ryska budgetintäkterna, som används för att finansiera kriget mot Ukraina”, rapporterade den informerade källan i SSU.
Gorkij-oljepumpstationen är en viktig länk i Rysslands oljetransportsystem och är en del av JSC Transneft – Upper Volga. Stationen transporterar olja via huvudledningar, närmare bestämt längs rutten Surgut–Gorkij–Polotsk. Den säkerställer överföring av råvaror till inrikes rutter, inklusive till Lukoil-raffinaderiet i Kstovo. Enligt preliminära uppgifter skadades tre oljecisterner till följd av attacken. En massiv brand som täckte ett område på 20 000 kvadratmeter utbröt, rapporterade SSU.
Samtidigt attackerade Ukraina ett oljeraffinaderi i Samara, Ryssland. Detta ligger nästan 100 mil öster om Moskva. Vi lämnar detaljerna här åt sitt eget öde, samtidigt som uppgifter, med videoklipp, talar om en stor förstörelse.
En hel rysk kommandogrupp eliminerad
Ukrainska drönare attackerade en kommandopost för den ryska federala säkerhetstjänsten (FSB) i det ockuperade Donetsk den 22 april. Hela 12 officerare dödades och 15 andra skadades, meddelade befälhavaren för Unmanned Systems Forces, Robert ”Madyar” Brovdi, på Telegram.
En serie explosioner skakade Donetsk runt klockan 8 lokal tid den 22 april, och videor började cirkulera på sociala medier som visade vad som verkade vara ukrainska drönare som attackerade en flervåningsbyggnad . Ukrainska styrkor använde FP-2-drönare tillverkade av det ukrainska försvarsföretaget Fire Point och konstruerade för medeldistansattacker, med en nyttolast på 60 till 100 kilogram, sade Brovdi .
Operationen, under vilken operatörerna utförde ”åtta precisionsattacker mot målet”, genomfördes av de obemannade systemstyrkorna tillsammans med stridande flygplan från den ukrainska nationalgardets första kår ”Azov”, stod det i uttalandet. Den kommandopost, FSB, som attackerades har varit ansvarigt för sabotageoperationer, byggande av underrättelsenätverk, rekrytering, utförande av terroristattacker och mordbrand samt samordning av ryska ombudsstyrkor, enligt Brovdi.
Internet förbjuds i Ryssland – har stora problem med öppenheten
President Vladimir Putin talade på torsdagen om den eskalerande vågen av avbrott i mobilt internet som sveper över Ryssland. Han försvarade störningarna som ett viktigt agerande mot ” terroristattacker ” och avfärdade krav på förhandsinformation som ett hot mot den nationella säkerheten. ”Kriminella hör och ser trots allt allt. Om någon information når dem kommer de utan tvekan att justera sitt kriminella beteende och sina kriminella planer”, sa Putin vid ett möte med regeringen.
Kommentarerna markerar första gången Putin själv har talat om den förvirring som orsakats av internet-störningarna, som har kritiserat som ett slags ”digital järnridå”. Medan online-restriktioner har blivit vanliga sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina, har avbrotten ökat de senaste månaderna, och övervakningsgrupper säger att de flesta regioner i hela landet nu står inför dagliga internetstörningar.
Kreml försvarade tidigare restriktionerna, inklusive de som riktar sig mot specifika plattformar som Telegram och WhatsApp, som lagliga och nödvändiga för att säkerställa säkerheten. På torsdagen uppmanade Putin brottsbekämpande myndigheter att ”visa nödvändig uppfinningsrikedom i sitt arbete, hög professionalism och att ta hänsyn till medborgarnas vitala intressen”, men han betonade att säkerhet och trygghet, enligt hans uppfattning, fortfarande är högsta prioritet.
Nu ska Ryssland bli överraskat – Ukraina har ett nytt vapen
Chefen för presidentens kansli Kyrylo Budanov har avslöjat att Ukraina har gjort framsteg inom området integration av artificiell intelligens i drönaroperationer och att detta mycket snart kommer att bli en ”överraskning” för ryssarna. Detta berättade kanslichefen Budanov både vid ett säkerhetsforum i Kiev och på sociala medier ”Militärt sett befinner vi oss i ett skede där den kvantitativa uppbyggnaden av drönare inte längre löser problemet fundamentalt. Både vi och fienden (ryssarna) har nått ett visst maximum i användningen av tillgängliga kontrolltekniker.” Nästa steg är fullständig integration av artificiell intelligens.
Vi behöver en övergång till autonoma system som självständigt kan identifiera mål och manövrera. Ukraina har redan haft sådana utvecklingar, och jag är övertygad om att de mycket snart kommer att bli en överraskning för fienden.” Budanov tillade att för att lyckas i förhandlingarna måste Ukraina vara starkt på slagfältet och enat på hemmaplan. Han betonade att Ukrainas röda linjer förblir oförändrade: ”Vi erkänner inga territoriella förluster och kommer inte att handla med vår egen mark.”
Budanov uppgav också att Ukrainas ”oljesanktioner” fungerar effektivt. Ett annat sätt att uttrycka de tillslag som nästan dagligen träffar den ryska olje-infrastrukturen. Budanov anser att detta inte bara är ett ekonomiskt slag mot Ryssland, utan framför allt ett kraftfullt slag mot landets rykte: ”Världen ser att Ryssland inte längre är en pålitlig leverantör. Vårt mål är tydligt – att beröva fienden resurser för att föra krig”. Budanov anser att Ukrainas försvars- och industriella kapacitet för närvarande inte kan arbeta fritt för export, behöver vapnen själva, men att Ukraina kan sälja det som nu finns i överskott, såsom marina drönare.
Reaktioner inne i Ryssland – hemskt för Putin. Vad göra?
En serie videovädjanden från kändisar till president Vladimir Putin om vanliga ryssars svåra situation har utlöst en ovanligt offentlig debatt över hela det politiska spektrumet.I centrum för diskussionen står influencern och tidigare reality-tv-stjärnan Viktoria Bonya, som blev viral förra veckan för att ha sagt att ”folket är rädda” för Putin och anklagat tjänstemän för att dölja ryssarnas problem för presidenten. ”Det finns en enorm mur mellan er och oss vanliga människor”, sa Bonya i den 18 minuter långa videon, som fick över 30 miljoner visningar. Här finns en kort video i ärendet.
En handfull andra kändisar följde efter med liknande vädjanden, vilket utlöste diskussioner om den potentiella ökningen av proteststämningen i Ryssland och huruvida det fortfarande är möjligt att kritisera myndigheterna överhuvudtaget. Moscow Times tittar närmare på hur medarbetare, pro-Kreml-personer och oppositionen reagerade på vädjan.
Varför reagerar alla?
Utöver Instagram, där Bonyas video fick 1,6 miljoner gilla-markeringar och 85 000 kommentarer, har hennes vädjan väckt reaktioner från både regeringsvänliga personer och oppositionsröster. Analytiker och offentliga personer sade att Bonya ”har formulerat frågor som först och främst genuint berör människor” och att hennes dragningskraft är ”ett av få tillgängliga sätt att se vad folk är villiga att prata om” mitt i ökande politiskt förtryck.
Pro-Kreml-medier och personer var snabba med att anklaga Bonya för att vara påverkad av utländska intressen och upprepa västerländsk retorik samt uppmanade myndigheterna att förklara henne som ”utländsk agent”. Den statliga TV-programledaren Vladimir Solovyov sa i sändning att det ”inte var för att den där utslitna jäveln skulle öppna sin smutsiga mun och förorena rummet”. Han hänvisade också till Bonya som en ”infiltrerad agent” för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och sa att han hade bett utredningskommittén att ta reda på om hon får utländsk finansiering.
Ändå ses Bonya, som först flyttade till Moskva från en liten stad i Rysslands Fjärran östern, också som ”vår Vika” – en person man känner igen sig i ”som lyckades bli rik och flytta till Monaco”, säger vissa politiska aktivister . Hennes vädjan ledde till och med till ett svar från Kreml, som förra veckan sa att ”inget” av de problem hon nämnde – inklusive översvämningar i Dagestan , oljeföroreningar längs Svartahavskusten och internetnedstängningar – hade ignorerats. Allt eftersom debatten spreds instruerades pro-Kreml-medier enligt uppgift att inte längre ”följa Bonyas videoöverklagande”, berättade en källa för den landsförvisade nyhetstidningen Meduza.
Tuapse brinner vidare
Ryssland har det inte lätt nu, men man försöker dupera omvärlden. Se här en kort nyhets-video från Tuapse.