Nu vill Putin att Ryssland ska styra Europa
Ryssland har tillsammans med USA föreslagit en ny säkerhetsstruktur i Europa. Denna skulle dela upp Europa i
inflytelsesfärer, återuppliva delar av säkerhetssystemet från kalla krigets tid och begränsa Natos militära närvaro i Östeuropa, enligt The New York Times. Förslaget togs upp i ABU Dhabi och diskuterades senare i Moskva mellan den ryske presidenten Putin och de amerikanska sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner.
Enligt The New York Times, med hänvisning till amerikanska diplomater, föreslog Moskva att man skulle återgå till ett ramverk som det mellan USA och Sovjet åren 1946 och 1991, inklusive en ryskledd version av Warszawapakten. Enligt tidningen kräver Ryssland att Nato återställer sin militära infrastruktur som den var 1997, vilket i praktiken kräver att allierade styrkor och anläggningar dras tillbaka från 16 av alliansens 32 medlemsstater, inklusive Polen och de baltiska länderna.
Moskva strävar också efter att avsluta NATO:s militära aktiviteter i tidigare sovjetrepubliker i Centralasien och Sydkaukasien, samtidigt som man utvidgar sina säkerhetskrav till länder som Finland och Sverige. När det gäller Ukraina fortsätter Kreml att kräva att Kiev överger sina strävanden om medlemskap i Nato, överlämnar hela Donetsk- och Luhansk-regionerna och accepterar begränsningar av dess militära kapacitet.
Förslagen skulle helt förändra Europas säkerhetsstruktur efter kalla kriget och återställa ryskt inflytande över Europa. Helt oacceptabelt, men Europa verkar inte hört eller förstått vad som är på gång.
Putin , men inte Trump, vill tala om Ukraina
Det är typiskt att Donald Trump, som lovade stoppa det ryska kriget mot Ukraina på 24 timmar, inte vill ta upp frågan när han möter Putin i Shenzhen. Däremot vill Putin använda mötet för att diskutera ett slut på kriget i Ukraina. En god indikation på att Ukraina gör livet surt för Ryssland. Det är The Wall Street Journal som meddelar detta.
Tidigare bekräftade Kina officiellt ett möte mellan Xi Jinping, Trump och Putin. Det mötet ska äga rum den 19 november i Shenzhen. Vita huset hade tidigare sagt att kriget i Ukraina inte skulle diskuteras under de trepartssamtalen . Den amerikanska sidan sa att man planerade att diskutera en minskning av kärnvapenarsenalerna.
Samtidigt, enligt The Wall Street Journal, vill Putin använda mötet för att diskutera ett slut på kriget i Ukraina
Attacker inne i Ryssland
En drönarattack riktades i år mot en av Rysslands största petrokemiska anläggningar i Nizjnekamsk, Tatarstan. Detta utlöste en brand i industrikomplexet, som ligger cirka 130 mil från den ukrainska gränsen. De lokala invånarna rapporterade explosioner och brand i en industrianläggning som tros höra till Nizhnekamskneftekhim, en stor petrokemisk producent som ägs av den ryska energi- och kemikaliekoncernen Sibur.
Filmmaterial från OSINT:s övervakningskanaler visade lågor som steg upp från anläggningen. Vittnen rapporterade att drönaraktiviteten fortsatte även efter den första attacken. Filmer som publicerades av övervakningskanalen Exilenova+ den 15 november tyder på att attacken var mot anläggningens etylenanläggningar och men även andra delar av industrikomplexet berördes.
Nizhnekamskneftekhim är en av Rysslands största petrokemiska tillverkare och en stor producent av syntetiskt gummi, plast och industrikemikalier.
Ukraina har slagit ut mer än hälften av den ryska raffineringskapaciteten
Ukrainska styrkor stängde ned 55 % av Rysslands oljeraffinaderikapacitet, sade president Volodymyr Zelenskyj i sitt kvällstal den igår. Presidentens uttalande kommer samtidigt som ukrainska långdistans-drönare fortsätter att rikta in sig på ryska oljeanläggningar som underhåller dess väpnade styrkor. Samtidigt dock som ryska attacker fortsätter att skada Ukrainas energiinfrastruktur .
”Totalt har vi redan neutraliserat mer än 55 % av Rysslands oljeraffineringskapacitet”, sa Zelenskyj med hänvisning till en rapport av generalmajor Mykhailo Drapatyi . ”Detta är ett passande svar på Rysslands vägran att trappa ner och på deras attacker mot vår energiinfrastruktur.”
Sex ukrainska attacker mot broar till Krim
Ukrainska styrkor har sedan början av oktober slagit till mot minst sex broar längs en viktig rysk logistikkorridor, vilket har skadat transportförbindelser som förbinder Rysslands Rostov-region med det ockuperade södra Ukraina, inklusive rutter som används för att försörja ryska styrkor i Zaporizjzja, Kherson och Krim.
Enligt den ukrainska försvarstidningen Militarnyi den 15 november, med hänvisning till OSINT-övervakningsgruppen Oko Gora, riktades attackerna mot järnvägs- och motorvägsbroar i Rysslands Rostov-region och nära det ockuperade Novoazovsk i Ukrainas Donetsk-region. Attackerna har drabbat flera delar av motorvägskorridoren R-280, en viktig transportväg som förbinder Rostov-vid-Don med de ockuperade Mariupol, Berdjansk, Melitopol och Krim. De första rapporterade attackerna inträffade den 10 oktober, då ukrainska drönare riktade in sig på två broar över floden Don i Rostov-vid-Don.
En drönare träffade manövermekanismen till en järnvägsvindbrygga på linjen Rostov–Batajsk. En separat attack skadade den kombinerade väg- och järnvägsbron Western Bridge. Ingen av övergångarna fick allvarliga skador och trafiken återupptogs kort därefter. Ytterligare en attack den 8 november skadade en bro över floden Mius nära Nataliivka på motorväg R-280.
Rysslands före detta premiärminister Michail Kasianov.
Ensam och utan livvakter promenerar han gatan fram i Lettlands huvudstad. Putins förste premiärminister. Livsfarligt, för det han säger vill president Putin inte ska sägas. Framför allt ska ingen leva som kan berätta hur Putin är. Bloggen har inte träffat Kasianov, men väl Putin några gånger, i St Petersburg för 30 år sedan. En intressant beskrivning och intervju med premiärministern, som nu av säkerhetsskäl tagit sin tillflykt till Riga, gjordes i gårdagens DN.
Under Kasianovs premiärministerstyre (2000 – 2004) utvecklades ett industripolitiskt program, som skulle göra Ryssland till ett modernt och effektivt industriland. Den som hade i uppgift att göra detta, efter samråd under fyra års tid med president Putin, var Adrei Illarinov. Detta skrev bloggen om 2017, länk här. Det året, 2017, fick den dåvarande rektorn för St Peteersbyurgs Universitet, Alexei Kudrin, uppdraget att återigen arbeta fram en plan som skulle göra Ryssland till ett modernt industriland.
Det var samme Kudrin som 2004 vara finansminister i Kasianovs regering, och som då fick i uppdrag att förverkliga Adrei Illarinovs plan 2004, men som då misslyckades. Nu skulle han, 2017, göra ett nytt försök, som också misslyckades. Hde Putin gptt vidare med Ryssland som en modern industrination 2004 hade han troligen inte gått in i Gergien och sedermera Ukraina. Men, så blev det tyvärr inte.
Magdalena Andersson värnar inte skogsrätten, trots löfte
Så här låter Magdalena Anderssons skogspolitik, enligt Expressen:
”Skogspolitiken ska värna balansen mellan produktions- och miljömål. Ett mål för ökad skoglig tillväxt ska tas fram. Skogsstyrelsens rådgivning till skogsägare ska öka för att bland annat främja klimatanpassning och ett mer variationsrikt skogsbruk. Ägar- och generationsskiften ska underlättas. En nationell bioekonomistrategi tas fram som värnar hållbarhet och en ökad bredd i det svenska skogsbruket och som bland annat främjar ökad skoglig tillväxt, högre förädlingsvärden, fler långlivade produkter och ökad cirkulering av biomassa, fiber och produkter.”
Enligt SVT ska förslaget till Centern också innehålla ett skydd för skogsägarna i grundlagen. Men detta skydd ska inte grundlagsfästas om inte Centern går med i en regering som Magdalena Andersson leder. Så här löst sitter grundlagsrätten till skogen för Socialdemokratin. Först om Centern ger S makten så får skogen sitt ägandeskydd
Till detta ska läggas att det utdrag som Expressen redovisar ovan, och som sägs vara citerat ur Totalpaketet, så har man redan gjort kraftiga intrång i äganderätten till skogen. Så en grundlagsrätt a la Magda verkar inte vara värd något. Men hon försöker låta detta framstå som något otroligt värdefullt.
Ansvarig för skolpolitiken i Miljöpartiet kan inte själv svenska
MP:s skolpolitiska talesperson, som sitter i Riksdagen: Denne Mohamed Abdukani. En person som inte kan svenska. Det är tur att han inte ska undervisa våra elever, men han har i uppgift att i Miljöpartiet dra upp riktlinjerna och arbeta med hur den svenska skolan ska utformas, styras och finansieras. Hur är det möjligt? Vilket ansvar tar inte ett riksdagsparti som placerar personer på en post de inte har någon kompetens att sköta? Titta på YouTube.