Vilken värld måste Sverige anpassa sig till?

Sverige måste anpassa sig till den utveckling som sker i världen. Det konstaterar Entreprenörskapsutredningen, som beskriver hur denna omvärld ser ut och vad vårt land måste göra, för att inte tappa i global konkurrenskraft.

I ett inlägg tidigare har jag beskrivit potentialen. Här fortsätter jag en del på detta tema.

Den svenska arbetsmarknaden står inför betydande utmaningar och måste moderniseras. Rörligheten behöver öka, vilket positivt skulle påverka innovationsklimatet. Även omställningsförmågan behöver öka och matchning förbättras.

Socialförsäkringssystemen behöver reformeras och göras mer portabla. Så att socialförmånerna följer individen. Sådana system har utvecklats i Singapore och Frankrike. Även frågan om basinkomst berhöver övervägas.

Den digitala kompetensen måste förbättras i Sverige. Vi är fortfarande ett ledande land, men digitalisringen går långsammare här än i andra EU-länder, påpekar utredningen. Beräkningar visar att vi 2020 har en brist på IT-området i storleksordningen 60.000 personer.

Kompetensförsörjningen i övrigt är också ett problem för vårt land. En ny PISA-studie kommer i höst, men den senaste visade att Sverige ligger under genomsnittet för OECD på samtliga områden.

Möjligheten till marknadsinträde måste förbättras i Sverige. Konkurrenshinder måste identifieras och åtgärdas, något som Konkurrensverket borde göra, enligt utredningen. Möjligheten för privata företag att konkurrera med offentlig verksamhet måste förbättras.

Regleringar är betungande, särskilt för mindre företag. Och enligt 2015-års analys så har de administrativa kostnaderna ökat i stället för minskat. Hela 62 procent av företagen upplever regelverken idag som tillväxthinder. Vart annat av de mindre företagen avstår nyanställa på grund av krångliga regler. Regelrådet borde förstärkas och göras oberoende och inte ligga under Tillväxtverket.

Den svenska arbetsmarknadsregleringen har utvärderats av OECD. De har funnit att Sverige med arbetsmarknadslagstiftning i paritet med de effektivaste  så skulle produktiviteten i Sverige kunna förbättras med hela 10 procent.

Bostadsbristen i Sverige är en allvarlig hämsko för Sveriges entreprenörer. Utredningen uppmanar därför de politiska partierna att skyndsamt arbeta fram en blocköverskridande överenskommelse som ökar rörligheten och utbudet på bostadsmarknaden.

Entreprenörskapsutredningen, under ledning av professor Pontus Braunerhjelm, kom den 17 november med sitt betänkande. En gedigen och viktig utredning, som skissar framtiden för Sverige, för att inte förlora i den globala utvecklingen. Media håller tyst, så jag skriver i stället blogginlägg, så att Du kan få den angelägna informationen.

Nästa blogg kommer att handla om den svenska skattesystemet i jämförelse med omvärldens.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.