Europa kan, om vi tror det själva. Men tvivlar vi på oss själva och tror att Kina är överlägsna, så forlorar vi. Det är min reflektion när jag läser den undersökning som Accenture gjort för BusinessEurope. Frågeställningen har varit hur de europeiska företagsledarna tror att konkurrensen med Kina kommer att utvecklas i framtiden. Hela 79 procent av de tillfrågade europeiska företagsledarna tror att Kina inom 10 år har kommit i fatt eller gått förbi Europa vad gäller teknologiska innovationer.
I samma undersökning säger två tredjedelar av företagsledarna att den europeiska industrin bibehåller sin internationella konkurrenskraft. Hela 82 procent av företagsledarna tror att EU:s målsättning att öka industriproduktionen från 16 till 20 procent av BNP är realistisk. Det tycks som om budskapen är divergerande, men skälet tycks vara i vilken utsträckning Europas förutsättningar ger företagens möjligheter att vara konkurrenskraftiga. Det vill säga företagsklimatet och det stöd som näringslivet behöver för att hävda sig.
BusinessEurope lade i förra veckan fram ett ramverk för en industriell tillväxt. Den hade “kokat ned” önskemålen till fem konkreta punkter:
- En energipolitk som ger industrin rimliga energipriser
- Öppna globala marknader
- Tillgång till finansiering som kan trygga industriell utveckling
- Tillgång till råvaror till konkurrenskrftiga priser
- God tillgång på kunnigt och kompetent arbetskraft
Ett intressant avstamp för en industriell utveckling i Europa görs på vår nationaldag, den 6 juni. En konferens hålls då i Bryssel kallad Industrial Renaisance.
Europas övergripande program för ekonomisk tillväxt heter Europe 2020 För den intresserade kan den länken anbefallas.
Risken för Eruopa, som jag nämnde inledningsvis, är att rädslan för Kina är så stor att företagen inte vågar investera, innovera och hävda sig på världsmarknaden. Här kommer KET, Key Enebling Technology, in. Detta finns att läsa om i tidigare blogginlägg.