Shinkansen med sina 300 km i timmen går punktligt och är en väsentlig del av Japan. Den som har åkt detta tåg vet hur punktligt tågen går och hur effektivt resandet är i Japan. Det borde vara samma här i Sverige.
Nu går Japan ett steg vidare. Det nya Shinkansen-tåget heter Alfa-X och blir världens snabbaste som går på räls (med undantag för en kort sträcka i Shanghai på 40 km till flygplatsen) Under tre år testas det nya tåget i 400 km per timme, med passagerare. När verksamheten sedan går över i vanlig drift kommer dock hastigheten bli 360 km i timmen. Inte dåligt. Ny Teknik ger en intressant beskrivning av den nya tågtekniken.
Hur är det i Sverige med vårt eget höghastighetståg? Politikerna i regeringen tillsammans med L och C förhandlar i frågan nu. Inget har kommit ut från förhandlingarna, men troligen går det kärvt, p g a Liberalerna. SJ har gjort en god analys av behovet av snabbtåg som går i 320 km i timmen.
En sammanställning av olika artiklar i om höghastighetståg fanns nyligen i Svenska Dagbladet. Dagens Nyheter hade också en bra genomgång för en tid sedan. Vad man kan konstatera är att det finns tre kostnadsanalyser av höghastighetståg i Sverige som tar med helheten, inte bara hur mycket passagerarna vinner i tid. Den analysen visar på en klar lönsamhet, däribland KTH:s Tåggrupp, som dock Trafikverket inte ville ta del av (se DN-artikeln) I en blogg från 1 februari redovisar jag dessa kalkyler, vilket kanske kan vara ett bra underlag för förhandlarna (som väl redan har detta).
Hur såg kalkylen ut när stambanan i Sverige började byggas 1856, efter beslut i riksdagen 1854? Kunde man då räkna hem investeringen som motsvarade hela två års BNP i Sverige? Dagens höghastighetståg beräknas kosta 230 miljarder, vilket motsvarar 5 procent av ett års BNP idag. Så Stambanan, som byggdes 1856 – 92, var 40 gånger dyrare än dagens höghastighetståg skulle bli . Och glöm inte att på 1800-talet var räntan hög. Idag får man betalt för att låna, med minusränta.
Våra politiker bör ta sig en titt på nya Shinkansen. Men också på det nya höghastighetståg på magneter som Kina nu utvecklar, som kommer upp i 600 km i timmen.
PS De svenska snabbtågen idag kör långsammare än tidigare. Detta beror på trängseln på spåren. Som exempel är tar det normalt 20 minuter längre tid från Stockholm till Malmö jämfört med för 15 år sedan. (Om tåget går normalt) Antalet förseningar har under den tidsperioden mer än fördubblats. Framöver blir det allt trängre på spåren och därmed reduceras hastigheterna.
–
Håller helt med om att det behövs en rejäl satsning, innebärande en ordentlig
ökning av hastigheten.
Jag fasar dock för den kostnadsutveckling detta kommer att medföra.
Vi är inte direkt världsmästare i att projektera, följa upp och genom-
föra större projekt. Det brukar t. ex. alltid komma upp kostnadskrävande ändringar under resans gång. Jfr med NKS, där politiker och tjänstemän tappade greppet totalt.
JAS_projektet är möjligen ett undantag, som gått hyfsat bra ekonomiskt.
Det kommer ett program om tåg måndag i P1 kl 10.03