Varför ska Skolverket byråkratisera förskolan?

Det verkar som om Läroplanerna nu för tiden blivit en lekstuga för Skolverket. Nu vill jag lyfta  Läroplanen för förskolan. Regeringen har i beslut fastställt läroplanen, som träder i kraft den 1 juli i år.. Läroplanen har professor Inger Enkvist uppmärksammat i en artikel i SvD. För min del har jag också läst Läroplanen för förskolan. Och efter den bisarra upplevelsen undrar jag vad Skolverket håller på med. Läs själv om Du vill se hur bisarr denna Läroplan är.

Här vill jag först illustrera Läroplanen för våra barn i åldrarna 1 – 6 år. Ett citat ur Inger Enkvists artikel talar för sig själv:

På de 24 sidorna, skrivna på enkelt språk, talas det om värdegrund och om hållbarhet, mänskliga rättigheter, mångfald, demokrati, jämställdhet och genus. ”Ingen /…/ ska bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder”.

Regeringen Löfvens läroplan verkar tagen från de vuxnas värld. Är det rimligt att tala om ”könsöverskridande identitet” och om ”sexuell läggning” för små barn?

Våra förskolebarn ska läras att ha respekt för följande. Jag citerar helt ordagrannt det som står i Läroplanen, men sammanställningen av kraven är min. Förskolebarnen ska läsa sig respekt för:

  • De mänskliga rättigheterna
  • Den grundläggande demokratiska värdegrunden
  • För vår gemensamma miljö
  • För skillnader i människans uppfattning och levnadssätt
  • För varje människa oavsett bakgrund
  • För allt levande
  • För individen
  • För varandra
  • För andra kulturer
  • För varje barns åsikter
  • För föräldrarna

När jag håller på med Skolverket, så vill jag ge en sammanfattning av vad Verket gjort på skolans viktigaste område. Ordning och reda i skolan.

Skolverket arbetar idag mer än 600 anställda. det är en fördubbling på 10 år. De verkar sysselsätta sig med mycket, men inte det allra viktigaste. Det som OECD och många andra påpekat är den svenska skolans akilleshäl: Ordning och reda eller bristande disciplin.

Skolverket har ännu inte gjort några verkliga insatser för att återställa ordning och reda i skolan. Först hösten 2018 genomförde man en studie om ordning och reda på regeringens uppmaning. “Ordningsregler och disciplinära åtgärder” Skolverkets rapport 471, 2018.

Men den här rapporten är bara ett försvar för Skolverkets passivitet i disciplinfrågan, trots att det är skolans svåraste utmaning. Redan i inledningen står det att man inte bör ingripa för mycket i skolan för att “säkra trygghet och studiero”. För detta kan “stigmatisera de elever som är föremål för åtgärden, vilket kan bidra till att förstärka ett negativt beteende”. I klartext: Ingrip inte mot bråkstakarna, för då kan det bli ännu värre. Kan Sverige ha ett Skolverk som arbetar med dessa utgångspunkter?

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.