Varför möter inte Sverige de samhälleliga utmaningarna? frågar OECD

De samhälleliga utmaningarna har varit i topp i EU under de senaste 7 åren, och drev fram Horizon 2020 (egennamn, så något Horisont 2020 finns inte). Sverige intog en ledande roll för att driva fram och tackla de samhälleliga utmaningarna genom Lunda-deklarationen 2009. Det var en en samling i Lund där Sverige var värd för ett EU-möte där alla medlemsländer deltog. Sedan följde en uppföljning i december förra året, med såväl EU-kommissionen som medlemsländerna närvarande och en andra deklaration antogs, och där kommissionären Carlos Moedas spelade huvudrollen. (Sverigevärden var inte närvarande).

OECD prisar Sverige för att drivit fram de stora samhällsutmaningarna som huvudfokus för forsknings- och innovationsarbetet 2009. Men Sverige självt gjorde inte så mycket på området, noterar man i sin utvärdering “OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2016″. Vinnova-programmet “Utmanings-driven innovation, UDI” var ett första välkommet steg, säger man i rapporten. Men budgeten var för liten och insatsen borde ha kompletterats med en ansats också på en högre system-nivå om Sverige på rätt sätt skulle tackla de samhälleliga utmaningarna.

Trots Sveriges ledande roll i utformningen av Lunda-deklarationen finns det fortfarande ingen övergripande nationell strategi för det svenska arbetet med samhällsutmaningarna, konstaterar OECD. Inte heller på myndighetsnivå, som Vinnova, finns en sådan plan. 2012 års forskningspolitiska proposition redovisade inte heller någon övergripande vision.

Det hjälper inte att Sverige – framför allt Vinnova – finansierar svenskt deltagande i flertalet FoU-program i EU, om det inte finns en nationell bas. Det kommer också bli svårare för Sverige att att arbeta meningsfullt i EU:s framtida ramverks-program om Sverige saknar en egen vision och program.

Rekommendationer till regeringen från OECD:

  • Utarbeta en nationell strategi avseende samhällsutmaningarna
  • Integrera en sådan strategi med andra områden, som energi och transporter.
  • Försök spela en ledande roll när det gäller samhällsutmaningarna både på EU- och global nivå
  • Expandera UDI-programmet finansiellt och utveckla målsättningen
  • Utveckla policy-instrument som adresserar fundamentala och tillämpade aspekter på utmaningarna, i stället för att bara fokusera på forskning och innovation.
  • Överväg hur breda intressenter, som inte bara har fokus på FoU, kan engageras i samhällsutmaningarna

 

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ett svar på ”Varför möter inte Sverige de samhälleliga utmaningarna? frågar OECD

  1. Hej Håkan
    Detta var ingen enkel rekommendation. Man kan undra hur andra nationer har förhållit sig till dessa uppmaningar. Skulle var intressant att se vad exempelvis Tyskland har och Norge har gjort. Vi har ju i Sverige trots allt klarat oss bra med att hanka oss fram med något enklare målsättningar.
    Hälsningar
    Ove

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.