Nu när jag har bloggat i 10 år, och publicerat en bra bit över ett tusen bloggar, så undrar jag vad det är för fel på Sverige och oss svenskar. På område efter område så säger vi eller de ansvariga: Detta borde vi ha upptäckt eller förstått tidigare. Men, därtill kommer att när vi väl insett att vi inte gjort vad borde, så händer inte särskilt mycket då heller. Inte ens när insikten finns, så tar vi ordentligt i tu med problemen, utan drar på beslut och åtgärder. Därtill kommer att vi inte handlar snabbt, utan lagstiftning och regler eller mer resurser dröjer.
Varför är vi ett så mesigt folk? Tänk om vi hade handlat och åtgärdat när problem var uppenbara, och därtill gjort det snabbt? Då skulle läget på en stor mängd områden sett annorlunda ut än idag. Låt mig ta ett antal konkreta exempel:
Den stora gängkriminaliteten. Skjutningarna började redan i slutet på 1990-talet. Det är bara ett år sedan man blev släppt direkt om man hade sju kalaschnikovs i bilen. Vi har mer än 50 utanförskaps-områden, och dryga 20-talet områden där blåljus-personal inte går in utan extra förstärkning.
Vi har en invandring som vi inte har kunnat hantera. Vi har en statsminister som inte insåg problemet volymen invandrare. En annan statsminister som ville öppna våra hjärtan, och som avsatte den ansvarige ministern som i tid vågade tala om volymer. Själva hanteringen av invandrarna har minst sagt varit undermålig. Integrationen är i Sverige sämre än i andra EU-länder.
Vi har en skola, där flum och oordning fått råda i minst 30 år. Något som givit oss sämre utbildade unga och problem vid studier på högskolan samt kompetensbrist, som drabbar hela Sverige. Nu börjar man tala om studiero och även kunskap, men vem gör något åt det. Se på Anna Ekström, hon beklagar och säger att något måste göras – men inte mycket händer.
Bostadsbristen har funnits sedan 2a Världskriget. Man bara utreder och utreder, utan resultat. Nu ska man putsa lite på nybyggnationen, men det stora problemen är hyresregleringen och skatt vid försäljning. Sedan tar det tre gånger så lång tid att få bygglov i Sverige som i Danmark eller Tyskland. Sätt till en arbetsgrupp med experter, som får 6 månader på sig, föreslog Assar Lindbeck.
Tågen går inte alltid som de borde. Självklart borde stambanan från 1854 underhållas och kompletteras, så att alla förseningar som drabbar tågresenärerna kunde undvikas. Vad gör man? När gör man det? Och kommer det någonsin att bli bra? Sedan borde dessutom höghastighetståget byggas, på ny stambana och med hög hastighet, som Alliansen gick till val på 2014, och som nu finns i regeringsprogrammet, de 73 punkterna.
Nu vill jag inte bli långrandig, utan bara ange ett antal ytterligare områden, som i likhet med ovanstående, inte politikerna kunnat hantera. (Med länkar).
- Sjukvården har problem
- På digitaliseringen låg vi i topp tidigare, men nu på väg utför
- Universiteten borde internationaliseras och bli världsledande
- På Artificiell Intelligence har vi inte hängt med
- Regelverken för företagen blir alltmer betungande
- Nyföretagandet minskar
- Försvaret avvecklades och försvarsforskningen skrotades, nästan
- Svensk forskning har gått bakåt.
- Utan ett fungerande regeringskansli, så hjälper ingenting, inga goda förslag
- Listan kan göras mycket längre, men nu sätter jag stopp här
Detta är inte roligt att skriva, men jag känner något av ett kall, särskilt nu när jag bloggat så många gånger och påpekat brister och lagt fram kreativa förslag. Men ganska lite händer. Sverige kan bättre, mycket bättre!
Så rätt. Men jag förstår inte varför du förordar höghastighetståg. Åk till Dalarna på tåg och räls som borde åtgärdats för årtionden sedan. Det borde vara möjligt att snabbt arbetspendla mellan södra Dalarna o Sthlm.
Vet att det finns många som reagerar mot höghastighetståg, det har blivit “inne” eller trendigt. Men jag har ännu inte sett en enda fullständig kalkyl, med samhällsutvecklingen inkluderad, som visar på något annat än en stor vinst. Och de som reagerar Tåget brukar tyvärr ha som huvudargument “Det blir ju så dyrt”. Det är för mig inget argument, om det inte relateras till avkastningen. Däremot är det självklart att det nu befintliga stamnätet ska rustas upp till modern och fungerande standard. Men höghastigheten är en sidofråga i min argumentation, som fokuserar på att vi i Sverige inte tar fatt i problemen och löser dem. det gäller inte minst det idag befintliga tågstam-nätet.
Bäste Håkan!
Våra problem är så många och de alternerar på dagstidningarnas förstasidor och har så skett under de senaste åren. Nu har det gått så långt att “folket” har gett upp och vi orkar knappt ta till ss detta – det går ju ändå, det kanske blir lite sämre nästa gång men vadå. Och efter höstens regeringsspektakel där politikernas egna makt stod i centrum och på spel -så rullade samhället vidare – kanske lite sämre.
Det finns även hos poltikerna en stark låt gå känsla.
Hur ska vi skaka om oss så att våra politiker vaknar eller måste allt totalt köras i botten först? Beundrar din idoghet – du måste fortsätta!
Kjell, Det är verkligen en låt-gå-politik som vi upplever. Hoppas eftertankens kranka blekhet drabbar dem, men det är enbart högsta ledningen som kan göra en verklig förändring. Trappor städas uppifrån.
Vi har broljer politiker, dags att välja rika (omutbara) företagledare eller kapitalister som är vana att skapa värden.
Lars, Det är dags ställa krav på politikerna. Några företagsledare vore inte fel, men historien med Facits Gunnar Ericsson och andra ger inte direkt medsmak. Problemet är att politiken är så otacksam, lönemässigt också, att de flesta duktiga väljer annan karriär. Däremot borde politikerna lyssna på näringslivets folk på ett helt annat sätt än idag.
Tungt att läsa Håkan. Men du har en bild som jag delar.