Varför är vi så snälla i Sverige?

Det är nästan ofattbart att hur snälla vi i Sverige är mot dåliga förslag. Den svenska kulturen är att säga att allt är bra, uttryckt på lika olika sätt. För att sedan säga tvärtom. Det är inte undra på att regeringen då tar fasta på det positiva, låter bli att ta hänsyn till invändningar, För man vet att man ändå inte senare får någon stark kritik.

Det som får mig att summera denna, den svenska snällismen, är en bra debatt på Svenskt Näringsliv i fredags, den 16 december. Där diskuterades den nyligen framlagda forskningspropositionen. Så här låter det positiva:

  1. “I forskningspropositionen finns flera positiva nyheter” Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv

  2. “Den enda vägen framåt är att gå i mindre steg”  Peter Honeth, fd statssekreterare

  3. “Hon har gjort ett bra jobb” Björn O. Nillson, IVA om Helene Hellmark Knutsson

Så lät några positiva omdömen, och det framfördes många fler. Men så kom den starka kritiken:

  • “Hål i huvudet politik” Tobias Krantz

  • “Totalt leder detta till att Sverige inte kan locka till sig de bästa talangerna” Björn O, Nilsson

  • “Det saknas ett helhetsgrepp” Peter Honeth

Men ingen säger vad de egentligen torde mena: En sådan här forskningsproposition kan inte godkännas. .

Svenskt Näringslivs seminarium diskuterades mycket det faktum att regeringen i sin forskningsproposition inte alls tagit hänsyn till OECD:s analys och förslag. Som regeringen beställt som underlag för just forskningsproppen. Till en kostnad av många miljoner kronor. OECD-rapporten är verkligen läsbar – julläsning?

Det är klart att regeringen tycker det är bra när den hårda kritiken inte leder fram till en ovälkommen slutsats .Då kan politikerna fortsätta sin resa, nu med ett dåligt forsknings- och innovationssystem.  Min blogg  beskriver “De stora ambitionernas proposition” för den som är intresserad. Svenskt Näringslivs rubrik i sitt nyhetsbrev är uppriktig: Snäv forskningspolitik missar målet. Målet måste väl rimligen vara att forskningspolitiken uppfyller målet (Men det säger man inte).

Post scriptum som talar för sig själv:

  • Excellens nämna 1 gång i propositionen
  • Kvalitet 147 gånger
  • Samverkan 207 gånger
  • Internationalisering 4 gånger (särskilt nordiskt samverkan)
Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.