Nu vet vi. Människan måste underordna sig Väddnätfjärilen och Nipsippan. Vår plats på jorden är att möjliggöra dessa arters utveckling. (Det finns det i Sverige 5678 djurarter som är rödlistade. Antalet rödlistade växter uppgår till flera hundra)
Lät oss börja med Väddnätfjärilen, som beskrivs här.
Under 2017 – 2020 har på File Hajdar gjorts samlade studier av väddnätfjärilen som på ett noggrant sätt redovisas här, i en 96 sidor lång rapport. Dessa studier ska ligga till grund för tillståndsgivningen för Cementa att bryta kalk.
Bevarandeplan för Nipsippan på Gotland. En redovisning genomförd av Länsstyrelsen på Gotland, vilken också bör ses i perspektivet av Cementas kalkbrytning.
Det är viktigt att ta del av dessa djurarter och växter som vi människor är till för att bevara och främja. Kan vi ha en större och viktigare uppgift? frågar jag mig.
Det har i verkligheten visat sig att väddnätfjärilar, nipsippor och andra med människan konkurrerande isotoper och livsformer har den underbara egenskapen att kunna flytta på sig. Det förekommer fortlöpande runt hela världen.
Den som efter två år kommer åter till ett sommartorp finner det övervuxet. Kalhyggen invaderas av allehanda insekter och växter. Människan skapar nya, gynnsamma livsvillkor för en mängd växter och djur. Många anpassar sig också på egen hand.
Naturen är inget museum.