Blott Sverige svenska krusbär har, skrev Carl Jonas Love Almqvist. Samma sak kan sägas om de svenska universiteten. Men vi kan inte avskärma oss, så det räcker inte med att högskolan är genuint svensk. Det betyder idag inavel. Som beror på brister: Styrning, konkurrens, kvalitet och internationalisering.

Den frågan har IVA:s VD Björn O. Nilsson nu uppmärksammat i en ledare i IVA-nytt. Här finns en god problemanalys. Vi måste få både elituniversitet och väl fungerande regionala högskolor. Styrningen måste reformeras, liksom tilldelningen av resurser. Samverkan med övriga samhället måste fungera väl. En bra problembeskrivning, men var är lösningen?

Här hänvisar IVA:s VD till två utredningar som pågår.

Professor Pam Fredman som utreder styrning och resurstilldelning, Styr- och resurstilldelningen, Strut, 2017:07. Den ska vara klar med sitt förslag redan den 8 december. Direktiven ger knappast intryck av att det är ett internationellt konkurrenskraftig högskola som ska utvecklas. Snarare är det den Akademiska Lanthandeln som ska främjas. Begrepp som “elit” eller”topp” anges inte. Inte heller att vara universitet ska bli ledande, men vi ska, sägs det i inledningen, bli en ledande kunskapsnation.

Och regeringen har redan gått vägen mot en akademisk lanthandel, genom att ta bort hälften av de konkurrensutsatta basmedlen till universiteten. Därtill är regeringen idag mer angelägnare att få volym än kvalitet i högskolan, enligt en  PM från i somras, som gick ut till lärosätena. (Trots att 26 procent av kurserna underkändes)

Den andra utredningen gäller universitetens  internationalisering. Det Vetenskapsrådets ordförande Agneta Bladh som är utredare där.”Internationaliseringsutredningen” SOU 2017:02. Den ska redovisa ett delbetänkande den 31 januari 2018, och slutrapporten den 31 oktober nästa år.

Direktiven andas inte någon strävan att skapa internationella elituniversitet i Sverige. Nästa fråga blir: Hur är det med referenserna till OECD:s två stora utredningar? Inte ett enda ord. Trots att regeringen betalat mångmiljonbelopp och beställt utredningarna, som är på ett par hundra sidor vardera, så finns de inte ens nämnda. Inte heller i de referenser som anges. Som referenser anges i huvudsak propositioner, totalt hänvisas till 18 propositioner som lagts fram under de senaste 17 åren.

Ord och begrepp som inte finns med i det 19 sidor långa direktivet:

• elit
• topp
• bäst
• ledande

Så över till OECD:s studie från februari 2016. På begäran av regeringen, och framtagen extra snabbt, som underlag i den forskningspolitiska propositionen. Där den sedan inte ens nämndes: “OECD Reviews of Innovation Policy SWEDEN 2016″ 

Redan år 2012 kom OECD med en motsvarande studie, på den dåvarande Alliansregeringens uppdrag: “OECD Reviews of Innovation Policy SWEDEN” Den ger också skarpa råd när det gäller den högre utbildningen och forskningen, men inte alls så specifikt och starkt som i 2016 år genomgång, som skulle vara underlag för regeringens forskningsproposition.

Nyligen kom en bok ““Högskola i otakt”, som visar att den högre utbildningen inte idag anpassas efter behovet på arbetsmarknaden. Entreprenörskapsforum gjorde rapporten.

Grundläggande är också att skolan fungerar. Dagens IFN-seminarium “Kunskapssynen och pedagogiken” och rapporten med samma namn visar på problemen och vad man ska göra åt dem.

Vad ska man säga om en regering som ger världsledande OECD i uppdrag att analysera och föreslå förändringar, och så låtsas man som om det regnar?