Vad händer med Forskningspropostionen?

Den kommande forskningspolitiska propositionen var igår föremål för ett seminarium på IVA med paneler och forskningsministern själv, Matilda Ernkrans. Det var inget nytt som kom fram, men ändå upplysande. Vad är de viktigaste frågorna?

  • Högklassig forskning som krokar arm med utbildningen
  • En ökad och god samverkan med det omgivande samhället
  • Talangjakt och fler svenska elitforskare (färre disputerar idag)
  • Innovation ska in i forskningsproppen
  • Ta intryck av andra länder, särkilt Holland
  • Näringslivet står för mer än 75 procent av alla svensk forskning, och är viktig

Lars Hultman, SSF, markerade att den nya FoU-proppen måste leda till en kraftsamling och högre kvalitet på forskningen. Teknikforskningen har minskat i volym i Sverige, och den utvecklingen måste vändas. Styrningen av universiteten måste förbättras, och givetvis måste STRUTEN förpassas till papperskorgen.

Vad svarade då forskningsminister Matilda Ernkrans på panelernas förslag? Det skedde med alla de fina orden om Sverige som en ledande forskningsnation, en god utbildning och en god samverkan. Det är viktigt att utveckla dessa olika delar som ett väl fungerande Eko-system. Om innehållet och ambitionen i den kommande proppen sades ingenting. Däremot betonade forskningsministern att i arbetet med FoU-proppen så är ett demokratiskt och tryggt samhälle viktigt. Hot och hat emot forskare är oacceptabla.

Ernkrans betonade hur dyrt det blir att bibehålla den nuvarande statliga forskningen som motsvarar 0,76% av BNP, hela 2,6 miljarder. Ska vi upp till 1 procent av BNP. vilket framfördes på seminariet, så kostar det mellan 12 och 14 miljarder. (Underförstått: Det kan ni glömma)

IVA:s VD Tuula Teeri gav organisationens synpunkter på FoU-proppen. Det var lågmälda krav, IVA:s remisskrivelse är betydligt kraftfullare i sin framställning. Men, kanske för den goda stämningens skull så avslutade Tuula Teeri med att betona att vi i Sverige är överens i stort sett. Vi kan inte få allt, men en färdplan inför framtiden vore önskvärd.

Ska man göra intryck på FoU-proppen måste IVA tala klartext, för annars införstår inte  forskningsminister Matilda Ernkrans att det är allvar.

Själv ställde jag frågan till Matilda Ernkrans om man i arbetet med FoU-proppen skulle ta intryck av OECD:s stora analyser av svensk forsknings- och innovationspolitik som gjordes 2012 och 2016. I sitt svar lovade Ernkrans att överväga detta. Här kan tilläggas att de två tidigare propparna inte över huvud taget brytt sig om OECD:s rapporter. Trots att regeringarna beställt och betalat för dessa specialutredningar. som är de bästa studierna av svensk FoU-politik

i bloggen Forskning och innovation avgör Sveriges framtid redovisade jag i höstas viktiga remissvar.

I en annan blogg redovisade jag Svenskt Näringslivs krav på FoU-poppen: En ny färdriktning mot forskning i världsklass (Svenskt Näringsliv deltog inte i IVA-seminariet)

Jag upprepar: Ska man göra intryck på den svenska politiken måste man framföra sina synpunkter både tydligt och med kraft.

PS. Klarspråk idag Det klarspråk som man saknade igår på IVA kom idag i Dagens Nyheter “Acceptera inte att svensk forskning blir allt sämre”. Notera att en av undertecknarna, Bertil Svensson, ligger bakom Singapores fantastisk utveckling.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

2 svar på ”Vad händer med Forskningspropostionen?

  1. Det låter hemskt, att svensk forskning blir allt sämre men DN-artikeln är så allmänt skriven. Ger undertecknarnas personliga uppfattning men knappast några fakta eller exempel som stöder påståendet.

    • Det finns en rapport som grund för de generella påståendena. Men det är i första hand ett hlavt dussin framstående forskares egna erfarenheter och slutsatser. Det torde vara svårt att med siffror belysa detta, eller i vart fall krävs en stor studie, som troligen inte universiteten vill medverka i. För de lever på kvantiteten och “more of the sam”. Tyvärr. Detta ska jag belysa ytterligare i en kommande blogg.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.