Utanförskapet – Sveriges största problem

I lördags skrev fyra av landets främsta entreprenörer på DN Debatt om utanförskapet. Vårt lands allvarligaste problem. “Vi vill hitta åtgärderna som får integrationen att fungera” Utanförskapet drabbar inte bara de boende i form av arbetslöshet och trångboddhet, utan torde också vara grogrund för den stora gängkriminaliteten vi har i Sverige.

Visserligen påstod statsminister Stefan Löfven i Agenda igår att det inte finns någon koppling mellan gängkriminaliteten och invandringen, men det blir ju inte sant bara för att vår statsminister säger det. Problemet blir olösligt om vi inte ser vad som sker och varför. Att blunda innebär inte att verkligheten förändras.

Den undersökning som SIFO gjort för projektet ger intressanta resultat. En stor majoritet av det svenska folket anser att integrationen är viktig. Men den fungerar inte, det säger hela 82 procent av svenska folket. Bara 11 procent säger att integrationen fungerar “ganska bra”. Ingen anser att integrationen fungerar “mycket bra”.

Vem bär då ansvaret för den dåliga integrationen, och därav följande utanförskaps-områden? SIFO-mätningen visar att svenska folket till 57 procent lägger skulden på politikerna. Var fjärde anser att misslyckandet beror på invandrarna. Hela SIFO-mätningen finns här

Klarar politikerna det här? Att lösa integrationen? Nej, det tror bara två av 10 svenskar, eller 21 procent. Så här konstaterar Debatt-artikeln:

Folket identifierar ett stort problem som det inte tilltror det ansvariga politiska etablissemanget om att kunna lösa. För oss indikerar detta att utanförskapet är vår tids största inhemska problem och att avsaknaden av lösningar är vår tids största misslyckande.

Vad ska då Entreprenörskapsforums Utanförskaps-projektet leda fram till? Enligt artikeln:

  • Kartlägga hur utanförskapet ser ut, varaktigheten och vilka som hamnar där
  • Analysera lyckade insatser, både i Sverige och utlandet, som kan lösa problemen
  • Presentera i konkreta lösningar och åtgärder som kan lösa utanförskapet
  • Skarpa förslag redan vid halvårsskiftet 2020

Några avgörande områden för att lösa utanförskapet är svenska från första början och jobb. Det tycker projektledningen redan och svenska folket gav i SIFO-mätningen uttryck för samma uppfattning. Sedan är det svåra hur detta ska gå till.

Fotnot: Bloggaren, dvs jag, är engagerad i Entreprenörskapsforums utanförskapsprojekt, men kommer att på objektivast möjliga sätt följa projektet under dess levnad, och kanske därefter också

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ett svar på ”Utanförskapet – Sveriges största problem

  1. Hej Håkan
    Jag läste med intresse artikeln i DN om integrationen. Utmärkt att dessa entreprenörer engagerar sig i frågan. Jag blev dock något konfunderad över frågorna som ställdes och svaren som inkommit. 75 % av de tillfrågade anser att bra svenska är en förutsättning för att invandrare skall få jobb. I förra veckan städade fyra personer hemma hos mig. En person talade hygglig svenska, de övriga tre kunde knappt ett ord. Samtliga städade alldeles utmärkt trots brister i svenska språket. Ungefär samtidigt arbetade två personer i gatan utanför vårt garage. De rev upp gatstenen lade på ett lager sand och lade tillbaka gatstenen. Jobbet utfördes utmärkt. När jag under arbetets gång frågade när arbetet skulle bli färdigt fick jag inget svar beroende på att personerna inte förstod ett ord svenska. Man undrar vad svenska har för erfarenhet av invandrare.
    En annan fråga gällde lönerna för invandrare. 46 % förordnar lägre lön för enkla jobb. Av fakturan från städbolaget kunde jag räkna ut att lönerna för de fyra städarna uppgick till knappt 200 kr per timme. Man undrar vad 46 % av svenska tillfrågade menar med lägre ingångslöner. Frågan blir vilken betydelse denna undersökning har för att belysa integrationen och hur stor insikt svenskar har i denna fråga. Kanske dessa entreprenörer kan få ordning på frågan, jag kan bara önska lycka till.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.