I dagarna har universitetens utbildning kommit i fokus. Den nya universitetskanslern, Harriet Wallberg, har satt fingret på en öm punkt, som borde ha uppmärksammats långt tidigare. Se hennes artikel på DN.Debatt i måndags, den 4 augusti.

I artikeln påpekar Harriet Wallberg att utbildningens kostnader på universitet och högskolor inte hållit jämna steg med satsningen på forskning och forskarutbildning. Utbildningen och forskningen bör gå hand i hand, resursmässigt, menar hon. Idag har bara hälften av studenterna på universiteten det minimum på lärarledd undervisning, som skall vara 9 timmar i veckan.

Var femte student som började på KTH klarar inte gymnasieprovet i matte. Det är fördubbling på 15 år. Detta är bara ett av flera indikationer på att kvaliteten på studenternas grundutbildning är otillfredsställande. DN:s ledarskribent Håkan Boström kommenterade frågan i tisdags, den 5 augusti. Han påpekar att svenskt utbildningsväsende premierar undfallenhet och kravlöshet.

Men det gäller att hela systemet fungerar och ger kunskaper och färdigheter, inte minst på grundstadiet. Ett föredöme är Danmark, som seglat upp som en framgångsrik innovations-nation. De har gått förbi Sverige på Life-Science området bl a. Och utbildningens nivå har förbättrats. När Danmark år 2006 antog en innovations-strategi, satsade man 40 miljarder varav en tredjedel gick till grundutbildningen. En satsning över fyra år, om jag kommer ihåg rätt.

IGL Chalkboard har intressanta beskrivningar och källor om utbildning. Bland annat om OECD.