De ryska raffinaderierna påverkas starkt av Ukrainas attacker
Ukrainska attacker har tvingat 15 av Rysslands 38 stora oljeraffinaderier att avbryta verksamheten redan i slutet av september i år, samtidigt som ytterligare 12 anläggningar har minskat sin produktion, enligt Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst (HUR) igår, den 5 november. Man rapporterade att fortsatta ukrainska långsikktiga attacker som avsevärt stört Rysslands raffinaderiindustrin, vilket ytterligare har bidragit till en kraftig minskning av produktionen och ökande ekonomiska förluster.
Bland de företag som HUR identifierat finns Slavneft-YANOS, Kirishinefteorgsintez, Ryazan Oil Refining Company, Gazprom Nefts raffinaderi i Moskva och Lukoil-Permnefteorgsintez. Tillsammans står dessa anläggningar för cirka 33 % av Rysslands totala raffineringskapacitet, vilket visar på omfattningen av de störningar som påverkar oljeindustrin.
Underrättelsetjänsten bedömde också att ukrainska attacker mot ryska oljeindustrins anläggningar har orsakat mer än 23,2 miljarder dollar i ekonomisk skada. Nästan lika mycket som de totala intäkter på 26,6 miljarder dollar år 2025, enligt HUR. Samtidigt blir det för Ryssland allt svårare att reparera och underhålla skadad raffinerings-infrastruktur på grund av internationella sanktioner och den höga kostnaden för specialiserad utrustning.
Natten den 5 november attackerade ukrainska attackdrönare det Rosneft-drivna oljeraffinaderiet Rjazan i Rysslands Rjazan-region, en av de viktigaste anläggningarna som lyfts fram i HUR:s bedömning. Raffinaderiet har en årlig kapacitet på cirka 17–18 miljoner ton råolja och producerar en rad petroleumprodukter, inklusive bensin, dieselbränsle och flygfotogen, särskilt TS-1 jetbränsle.
Så tillslagen mot raffinaderierna fortsätter även nu in i november.
Idag: Rysslands Afipsky-oljeraffinaderi i Krasnodarregionen attackerades, av ukrainska drönare natten till idag, rapporterade Militarnyi med hänvisning till den ukrainska övervakningskanalen Exilenova+ .
Lokalbefolkningen dokumenterade flera explosioner och rysk luftförsvarsaktivitet i området. Enligt ögonvittnesskildringar steg tjock rök från raffinaderiet mot utkanten av Krasnodar, medan filmklipp som cirkulerade online visade ett starkt sken från branden. Detta är den sjunde drönarattacken mot Afipsky-raffinaderiet sedan början av 2026, enligt The Moscow Times.
Utslagningen av raffinaderier har knappast minskat. Detta märks, detta kan inte Ryssland fortsätta leva med.
Oljeleveranserna till USA får problem
Två tankfartyg med rysk diesel, som ursprungligen förväntades leverera sin last till USA, har ändrat kurs, vilket väcker tvivel om president Donald Trumps avtal med den ryske ledaren Vladimir Putin om att importera ryskt bränsle, rapporterade Financial Times den 4 november. Enligt FT har två tankfartyg som tidigare angett destinationer till den amerikanska Atlandkusten nu i sen tid ändrat sina rutter.
Det första fartyget, Talisman, är ett 20 år gammalt ryskt tankfartyg som är föremål för sanktioner från USA, Storbritannien och Europeiska unionen. Det andra, Leruo (bild), är ett Hongkongägt fartyg som seglar under Sierra Leones flagg och är sanktionerat av Storbritannien, Europeiska unionen och Kanada.Den 9 oktober sa USA:s president Donald Trump att han hade fört samtal med den ryske ledaren Vladimir Putin och säkrat ett avtal om att leverera rysk dieselbränsle till USA och internationella marknader. Enligt ett uttalande publicerat på hans plattform Truth Social förväntades Ryssland omedelbart leverera mer än 300 000 ton diesel till amerikanska och globala marknader, med ytterligare 500 000 ton planerade för leverans i november och ytterligare 1 miljon ton kort därefter.
Trump beskrev sitt samtal med Putin som en ”extremt framgångsrik diskussion” med fokus på de planerade bränsleleveranserna. Dessa har nu råkat i svårigheter, både pga rysk knapphet på diesel, men också gällande lagar i USA, som inte tillåter import av oljeprodukter från Ryssland. En amerikansk president kan inte sätta sig över gällande lagar, även om han heter Donald Trump.
Attacker inne i Ryssland och andra krigshändelser
November fortsätter gå mot den blodigaste månaden för Ryssland under kriget och onsdagen innebar den näst blodigaste dagen med 2 380 soldatförluster för ryssarna. Därmed hade ryssarna redan på fyra dygn förlorat 9 120 man eller 2 280 man per dygn och de två blodigaste dagarna under kriget har skett i november.
Övriga ryska förluster i förrgår blev 23 artilleripjäser, två salvpjäser, fem tunga luftvärnssytem, två enheter särskild utrustning, 375 transportfordon, samt fyra pansarfordon, varav en stridsvagn.
Ukrainska försvarsstyrkor genomförde en serie attacker mot ryska militära anläggningar den 4 november och natten till den 5 november, med sikte på en drönaruppskjutnings-plats på det ockuperade Krim, vapenanläggningar och militära stödenheter i de ockuperade territorierna i östra och södra Ukraina.
Vi kan fortsätta med Ukrainas generalstab som rapporterade att operationerna riktade sig mot den infrastruktur som används av ryska styrkor för att lagra, förbereda och skjuta upp attackdrönare, samt ammunitionsdepåer, logistiska anläggningar och reparationsenheter. Enligt den ukrainska militären var ett av de primära målen en rysk anläggning nära Hvardiiske på det tillfälligt ockuperade Krim.
En annan attack riktade sig mot en rysk drönar-depå nära Melitopol i den ockuperade delen av Zaporizjzja-regionen. I Donetskregionen attackerade ukrainska styrkor flera anläggningar som stöder de ryska militära operationerna, inklusive en ammunitionsdepå nära Novoazovsk och ett logistiklager nära Prohres.
Ukraina försöker hela tiden att undvika civila mål och civila invånare på de platser som man attackerar. Ryssarna gör tvärtom.
Senaste dygnet fortsatte att vara oerhört blodigt för Ryssland
Ukrainas senaste uppdatering från slagfältet pekar på fortsatta ryska förluster, med ytterligare personal och militär utrustning som slagits ut under det senaste dygnet. Antalet eliminerade soldater uppskattas till 2.440, varav troligen drygt 60 procent är dödade. Därtill kommer 54 utslagna artillerisystem och rekordmånga transportfordon – inklusive tankbilar – som förstörts, hela 673, vilket torde vara rekord.
Kulturen är också ett mål för Putin i Ukraina
Ryska attacker hade sedan krigets start nu skadat 2 185 kulturarvsplatser och 2 686 kulturinstitutioner i Ukraina t o m oktober i år, detta enligt Ukrainas kulturministerium den 5 november. I sin senaste rapport uppgav ministeriet att de ryska styrkor skadade 24 kulturarvsplatser och 21 kulturinstitutioner enbart under oktober, vilket belyser den fortsatta förstörelsen av Ukrainas kulturella infrastruktur.
Av de 2 185 berörda kulturarvsplatserna är 199 monument av nationell betydelse, 1 781 är av lokal betydelse och 205 är nyligen identifierade kulturarvsplatser. Enligt ministeriet har 48 monument förstörts fullständigt, medan de återstående platserna har ådragit sig varierande grad av skador.
Donetskregionen har registrerat det högsta antalet skadade kulturarvsplatser, med 369 drabbade platser, följt av Charkivregionen med 355, Khersonregionen med 308, Kiev med 292 och Odessa-regionen med 215.
Totalt har Ryssland alltså förstört eller skadat nästan 7.000 kulturella enheter i Ukraina. Detta är krigsbrott.
Ukraina skjuter ned många drönare nu
Ryssland skickade nästan 8 000 attackdrönare av typen Molniya och Lancet mot ukrainska positioner och front-områden mellan den 29 oktober och 4 november, varav ukrainska styrkor neutraliserade cirka 91 % av dem.
Enligt för Ukrainas ÖB avfyrade ryska trupper 7 947 Molniya- och Lancet-drönare under den sju dagar långa perioden. Ukrainskaförsvarsmakten neutraliserade framgångsrikt 7 225 av dessa drönare.
Enligt den ukrainska militären avfyrade ryska styrkor i genomsnitt mer än 1 100 Molniya- och Lancet-drönare per dag under rapporteringsperioden, vilket visar på intensiteten i drönar-operationerna vid fronten.
Ryssland avfyrade över 200 drönare av olika slag mot Ukraina under den gångna natten, meddelar det ukrainska flygvapnet .Drönarna inkluderade Shaheds, varav 86 var jetdrivna, samt Gerbera-drönare och Parodiya-lockbete-drönare.
Turkiet vill bli fredsmäklare?
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har offentliggjort att han planerar föra samtal med Rysslands president Vladimir Putin för att få ett slut på kriget mot Ukraina, rapporterar Reuters . Han berättade för reportrar att han ville diskutera ett slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina med Putin efter att ha träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Istanbul förra veckan.
Erdoğan sade att Turkiet gör allt för att bana väg för en fred mellan Ryssland och Ukraina, och att man kommer att fortsätta med detta. Efter mötet med Zelenskyj ville han diskutera den ryska sidan av frågan vid ett personligt möte med Putin
Nu måste Norden ta sig samman
Norden har stått off side länge nu. Trots att de nordiska länder tillsammans har en BNP motsvarande Rysslands, så är vi inte med i G20. Annat än genom EU. Detta behöver ändras på. Det driver nu de nordiska företagsledarna på för att åstadkomma. Det är inte bara politiska skäl, utan just företagsekonomiska, eller näringspolitiska om Du så vill.
En som tagit upp denna fråga är Erik Winter, som är VD för franska Paribas. Visserligen som privatperson, och i form av en debattartikel i Dagens Industri, men betydelsen är klar. Artikeln kan Du läsa här: ”Näringslivet förenar Norden – politiken måste följa.
Näringslivet har gått före genom att bilda Nordic Compass, en samarbetsorganisation på Norden-nivå. Så här beskriver man sin uppgift och bas, enligt organisationens hemsida:
”Små var för sig men tillsammans kraftfulla kan de nordiska länderna forma marknader, sätta standarder och driva innovation inom kritiska sektorer. Tillsammans är vi världens 12:e största ekonomi, med 28 miljoner invånare, rikliga resurser, högt förtroende, starka institutioner och innovation i världsklass. Nordic Compass omvandlar denna grund till nordiska initiativ som stärker konkurrenskraft och motståndskraft, samtidigt som de bidrar till Europas förnyelse” .
Nu är det dags för de nordiska politikerna att ta sig samman.
Blir det en regering nu?
Ett smart drag att släppa fram Kristersson, men att sedan gå i full opposition. En regering som framöver inte är beroende av Sverigedemokraterna kan väl inte Centern tacka nej till? Gör de det och går ihop med Vänstern i stället exploderar väl partiet?
Nu svarar Elisabeth Thand Ringqvist: Om Vänsterpartiet släpper kravet på ministerposter också, så får vi förhandla med båda sidor. Magdalena Andersson är fortfarande vår statsministerkandidat, men nu beror det på – om Vänstern är borta ur regeringen – vilket sakpolitik som S vill driva tillsammans med oss. Ett totalpaket med regeringens politik och hur det ska kunna genomföra, kräver Centern senast fredag nästa vecka av både Andersson och Kristersson. En mittenregering vill vi helst ha.
Bloggen noterar med välbehag att det vi skissat på legat i rätt färdriktning.