“System Innovation” kompletterar Innovationssystemet

Det nya konceptet för innovation heter System Innovation. Det begreppet sägs ersätta Innovationssystem. Det kan förefalla vara en semantisk fråga, men riktigt så är det inte. Förståelsen för innovationssysstemet blir en annan om man tar del av “System Innovation”. Detta är något som vi alla måste ta del av, lära oss och helst bli familjära med. Åtminstone de av oss som vill vara med i framtidens diskussioner och beslut om Sveriges ekonomiska framtid. Så är det, och därmed basta, skulle jag vilja säga.

Du kommer i denna blogg få några ledtrådar. Först har vi Vinnova som för en vecka sedan höll ett seminarium i ämnet. Här är Vinnovas sida om “Innovation Policy for the Future“, som seminariet hette. Huvudtalare var professor Fank Geels, från Manchester University,  som talade under rubriken “System Innovation: Dynamics and policy implication“. Han är också  pappa till OECD:s rapport “System Innovation: Concepts, dynamics and governance”. Tyvärr kan jag inte länka till denna intressanta och välskrivna analys, då jag inte hittar den på OECD, ingen länk alltså. Det är ett arbetspapper “for official use”. Själv har jag den i både elektronisk form och papperskopia, men ingen länk. Det skall jag åstadkomma framöver. (Till Dig som inte kan hålla Dig skickar jag gärna den elektroniska filen)

Att kort beskriva vad System Innovation är inte så lätt. Det är ett underifrån perspektiv, från exempelvis konsumenternas perspektiv. Det är en radikal ansats, i motsats till Innovationssystem,som syftar till att strömlinjeforma. Så går tongångarna. Ta del av Geels OH-bilder, som jag länkat till, så ökar insikten. Själv vill jag nog se System Innovation som ett sätt att bättre förstå innovationssystemet. Men jag kommer tillbaka i framtida blogginlägg med mer information och även med egna tankar.

I väntan på länken till System Innovation så kan jag rekommendera Bengt-Åke Lundvalls studie om innovationssystemet. “Teorier om nationella innovationssystem”. En annan intressant ansats att ge form och styrka åt innovationssystemet är Entreprenörskapsforums “Ett Innovationspolitiskt Ramverk“. Skriven av Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson. Den kan Du också ladda ned i en hanterbar sammanfattning på 16 sidor. Båda dessa rapporter står för sig själva och ger goda insikter. Lite julläsning kanske, om familjen tillåter.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

2 svar på ”“System Innovation” kompletterar Innovationssystemet

  1. Magnus, jag kan inte annat än instämma helt och hållet. Inte minst individen i fokus är viktigt. Inkubatorerna och science parks kan bli viktiga noder, med individen i fokus. Samtidigt är det angeläget att dessa aktörer inte från dag ett måste jag exits för att klara sin egen finansiering. Här behövs ett “smörjmedel”, som den offentliga sektorn måste stå för. Det betyder inte att pengar skall gå till sådant som inte fungerar, tvärtom resultaten måste tala för att man gör rätt saker bra.

  2. Införande av perspektiv och ramverk i “System innovation” är en bra och intressant och utveckling! Vi har under en tid beskrivit SISPs medlemmar, Sveriges 43 inkubatorer och 33 science parks, som viktiga “systemfunktioner” snarare än bara “platser” eller “begränsade steg i en linjär process” i exempelvis ett forskningsresultats kommersialisering i form av ett nytt företag. Istället är det ju som bekant ett komplext system där individer har olika kontakter, roller och (affärs-)idéer. I detta sammanhang är inkubatorer och science parks snarare mycket viktiga noder i dynamiska system som erbjuder fysiska mötesplatser, nätverk med kunskapsintensiva företag, värdeskapande processer som kluster och attraktion av etableringar och kapital samt initierar och driver relevanta utvecklingsprojekt.

    Mitt i allt detta står alltså människan. Om vi tar utgångspunkt i traditionella synen på innovationssystem och lägger till ett “kundperspektiv” inser vi direkt att alla ingående delar (som samhället kan påverka) bättre kan samordnas, på många plan. Här föreslår jag att vi exempelvis använder science parken som den systemfunktion den är, mitt i triple (penta) helix eller kunskapstriangeln – samt ytterst konkret som fysiska innovationsmiljöer,noder och centrala utförare i regionala innovationssystem – för att koppla ihop nationell policynivå med regionalt utförande.

    Ur ett systemperspektiv tror vi att bättre tydlighet och högre effektivitet kan vinnas om etablerade systemdelar utnyttjas som plattformar för varierande systeminsatser i en innovationspolitik som skall stimulera ett allt mer dynamiskt samhälle och näringsliv.

    Ser fram emot en fortsatt diskussion om “system innovation”! /Magnus Lundin, Vd SISP

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.