I början på mars kom en rapport från Vinnova, signerad Anna Sandström, om utvecklingen för life science-sektorn. “Global trends with local effects” är titeln på studien. Nedslående, men inte oväntat, att vi har förlorat 4.000 jobb på fem år. Men de förlorade jobben är tecken på något allvarligare, att vi halkar tillbaka på innovationskartan. Inte heller det är förvånande.

Det finns dock positiva trender, som att medicinteknikbranchen ökar. Men det är svårt för mindre företag i life-sciencebranchen att starta, framför allt p g a brist på finansiering. Av hela sektorns anställda arbetar 61 procent i utlandsägda bolag. Dock har företagen stannat i Sverige, utom den stora flytt som AstraZeneca genomförde i samband med nedläggningen i Södertälje. Det bolaget har under senare år gjort sig av med 1.800 anställda i Sverige.

Den positiva utvecklingen som ändå finns i life-scienceindustrin, med framför allt små företag, kan inte parera nedskärningar i några få stora bolag, särskilt i AstraZeneca. Vinnova-studien visar på de problem som finns, vid sidan om brist på riskkapital. Regler och krav på dokumentation är stora inom sektorn. Hälso- och sjukvårdssektorn har ett komplicerat system, som gör entré svår. Marknaderna domineras dessutom av oligopol. Svårt med kompetens och nätverk för de mindre företag som skulle kunna komma ut på internationella marknader.

Utredningen redovisar att Storbritanien introducerat “centers of excellence”, som kan lösa många av problemen för de mindre företagen. Detta kanske är något för Sverige?

Till sist vill jag efterlysa de svenska medierna? Denna Vinnova-rapport, om en av de verkliga framtidsbranscherna, lyser helt med sin frånvaro, både i etermedia och dagstidningar. Undantag är branschtidningar men inte ens radions vetenskapsredaktion, har uppmärksammat studien. Varför tiger man ihjäl en så här viktig nyhet? Kan man fortsätta skylla på Ukraina?