Hur väl anpassade är de svenska ramvillkoren? Den frågan ställer Entreprenörskaps-utredningen i sitt kapitel två. Svensk ekonomi utvecklas väl, jämfört med andra länder, efter finanskrisen “the Great Recession”, som började för 8 år sedan. Men vi utnyttjar inte vår potential, så vi borde varit ännu bättre. Här hänvisar utredningen bl a till Charles Edquists analys av våra FoU-satsningar. vi får lite i retur för stora forskningsinsatser.
En annan potential, som inte nyttjas, är att många har idéer till nya företag, fler än i USA relativt sett. Men tilltron till den egna förmåga, i kombination till ramverket, gör att företagsstarterna inte alls matchar idéerna och möjligheterna. En paradox. Med ett bättre ramverk för innovationer och entreprenörer skulle detta kunna ändras på, tror utredningen.
En svårighet, som lätt underskattas är den sammanpressade lönestrukturen i Sverige. Högskoleutbildades inkomster är lägst i Sverige, jämfört med genomsnittslönen, bland alla OECD-länder. Det är lätt att vi, genom en för närvarande god ekonomisk utveckling, underskattar kraften i den pågående globala utvecklingen.
Risken för att halva befolkningen i Sverige, och andra länder skulle bli arbetslösa, pga datorisering och robotisering tror inte Utredningen på. Man hänvisar till en OECD-studie ämnet, som snarare hamnar under 10 procent. Den studien är väl värd att läsa.
En annan fråga utredningen tar upp är framtidens arbetsmarknad. Hur stor kommer den moderna gig- och delningsekonomin bli? Stor, kanske dominerande, tror utredningen. Idag är den dock knappt en miljon i USA, enligt Utredningen. Men här måste jag invända, för studier ger vid handen att den redan är 15 gånger större. Alan B. Kreuger och Lawrance F. Katz har för NBER gör en analys fram t o m 2015 som tyder på 15,8 procent i slutet på det året. Business News Daily går igenom utvecklingen och ger en mycket illustrativ bild över the Gig Economy, som den nu kallas.
De svenska ramvillkoren behandlas också, där utredningen konstaterar hur viktiga institutionerna är för företagandet. Sverige har väl fungerande institutioner, men det är ändå behov av förbättringar. Det utredningen kommer att se på är:
- arbetsmarknaden
- socialförsäkringssystemen
- kompetensförsörjningen
- konkurrenssituationen
- regelbördan
- bostadsmarknaden
- infrastrukturen
- skattesystemet
- intellektuella rättigheter
Fortsättning följer.
Utredningen har nu gått på remiss till hela 148 remissinstanser. Tiden går ut den 31 januari 2017.