Sverige har tappat 7 år av internationalisering

Vad är det som hänt? Jo, Alliansregeringen ändrade 2011 systemet för utom-europeiska gäststudenter vid våra universitet och högskolor. Då slopades den fria tillgången för icke-EU-studenter (ESS) att läsa utan kostnad i Sverige. Detta skedde utan att en konsekvensanalys gjordes, och utvecklingen blev dramatisk. På ett år hade antalet gäststudenter från tredje land minskat med två tredjedelar. Antalet var nere i 1.500 sådana gäststudenter i hela Sverige på ett år (2012).

Nu har siffran stigit till drygt 4.000, dvs vi har kunnat få tillbaka de studenter vi bokstavligen sparkade ut för sju år sedan. (Dock givetvis inte de vi tidigare gått miste om) Detta är mycket mer framkom vid Etreprenörskapsforums seminarium idag. Detta byggde på en rapport,  “Studiedestination Sverige”.

Trots att Sverige nu återställt antalet nya gäststudenter vi hade för sju – åtta år sedan, har övriga världen rört sig framåt. Och Sverige har ställt sig vid sidan om utvecklingen. Totalt i hela världen finns det idag drygt 4 miljoner utländska gäststudenter, kallade “freemovers”. Därav har Sverige fått ta emot 0,7 procent. Detta är väldigt lite och länder som Tyskland och Nederländerna har betydligt fler.

Om Sverige inte ska isolera sig, så är det viktigt att vi har en stor andel utländska studenter. Av flera skäl:

  • Kompetensförsörjningen i vårt land
  • Exporten – kunniga utländska studenter kan där spela en viktig roll
  • Nätverk för Sverige utomlands. För högskolorna, näringslivet och landet.
  • Sverigebilden – både genom gäststudenterna, men också attraktionskraften

Det kan kanske låta som ett mindre problem om Sverige har få utländska studenter. Universiteten är väl till för oss själva?  Men så är det inte. Bortsett från dessa studenters inverkan på omvärlden, så blir studiemiljön i vårt land mycket mer internationell med de utländska deltagandet. Dessutom höjer de utländska studenterna kvaliteten.

Utredaren av Universitetens internationalisering, Agneta Bladh medverkade vid seminariet. Hon kommer föreslå fördubblade statliga stipendier för tredje-lands-studenter i den utredning hon ska redovisa den 31 oktober. Men räcker det, frågade huvudförfattaren till rapporten, Martin Wikström, med en kritisk underton. Den andre rapportförfattaren, E-forums VD Johan Eklund, påpekade hur brist på incitament, för studenter, lärosäten och företag lägger hinder i vägen.

Idag har Sverige inget bra anseende utomlands hos de som söker högre utbildning. Det räcker att säga Migrationsverket, som inte fungerar. Bostadsfrågan är en annan trång sektor. Därtill kommer att antagningsprocessen till högskolorna som inte är synkroniserad med tillstånd och stipendier. Det är till och med svårt för studenterna att få bankkonto. Därtill kommer att studenter blir hemskickad sex månader efter examen, och svårigheter att få arbetstillstånd. Vi verkar inte ha lärt oss hur vi ska sköta oss.

En utförlig redovisning kan man läsa snart på E-forums hemsida

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ett svar på ”Sverige har tappat 7 år av internationalisering

  1. Håller med. I tillägg kan nämnas att forskande personal på universiteten till c:a 30% är utlandsfödda. Uteblivna utlandsfödda studenter = minskad kompetensförsörjning också till dess personal. Också en förlust. De utlandsfödda är nämligen bättre forskare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.