Svenska universitet lider av inavel

Så här drastiskt skulle man kunna sammanfatta den rapport som SNS publicerad i början på mars. “Utbildning, forskning, samverkan. Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?är rubriken. Den ingår inom ramen för SNS:s Utbildningskommission, vars syfte är att ta fram underlag för att kunna visa vad Sverige kan göra för att förbättra vårt utbildningssystem.

I rapporten jämförs de svenska universiteten med de två amerikanska toppuniversiteten Stanford och Berkeley. Denna visar på en rad områden att svenska universitet och högskolor har en stor förbättringspotential. Idag är de svenska universiteten för inåtriktade, vad gäller karriären och nyrekryteringen. Utbildningen och forskningen går inte hand i hand heller. Forskarna ger ett antal konkreta råd:

  • Rekryteringspolitiken Alla akademiska tjänster bör utlysas internationellt för att skärpa konkurrensen och bredda rekryteringsbasen.
  • Undervisningens roll. Goda karriärvägar för lärare som kombinerar forskning och högkvalitativ undervisning. Endast de som presterar väl inom både forskning och undervisning bör anställas och befordras. Genomför systematiska utvärderingar av kvaliteten på högskoleundervisningen och erbjud stöd för förbättringar.
  • Kursplanerna. De amerikanska toppuniversiteten erbjuder studenterna ett brett utbud av teoretiska och praktiska färdigheter. I Sverige tvingas studenterna tidigt specialisera sig. Överväg förändringar av kursplanerna med mer fokus på färdigheter än på specifika kvalifikationer eller examina.
Svenska universitet och högskolor är inte dåliga i en internationell jämförelse. Men ska Sverige fortsätta vara en ledande kunskapsnation måste vi sätta upp mer ambitiösa mål, med de främsta universiteten som förebild. Detta framförde  Sylvia Schwaag Serger, adjungerad professor vid Lunds universitet och direktör för Internationell strategi på Vinnova i anslutning till seminariet. (Hon är en av deltagarna i utredningsgruppen)
Det finns mycket mer att säga om denna jämförande studie, men jag överlåter till Dig att läsa studien, som kan laddas ned här.
Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.