Strulet på E22 ger en utomordentlig bild av hur Sverige fungerar (inte fungerar)

Idag hade jag tänkt blogga om behovet av att göra Sverige mer innovativt, byggd på en studie av Pontus Braunerhjelm och Magnus Henrekson, som Entreprenörskapsforum publicerade i går. Det kommer i stället i nästa vecka. Så också reflektioner över näringslivets starka stöd för utbyggnaden av kärnkraften. Det är också troligen ett tema för nästa vecka.

En annan aktuell fråga är fredsaktivisternas uttalanden för att skrämma vår befolkning genom misstolkning av OB:s och ministrarnas deklarationer. (S-politiker bidrog också, liksom Rapport)). Det lyckades man med, till en del.

Skälet: Strulet på E22 och dess efterföljd är Sverige i ett nötskal. Ja, så är det tyvärr. Utredningar och Långbänk dominerar, handlingskraften saknas – ingen sence of urgency!

E22 strulet i punktform

  • Trafikverket agerar inte onsdagen den 3 juni på förmiddagen när trafikkaoset inträffar
  • Tillfartsvägarna stängs inte av till E22
  • Allmän varning till allmänheten skickas inte ut
  • Bilisterna som satt instängda fick inte hjälp med vatten och mat förrän sent
  • Vajerräcket mellan vägbanorna klipptes inte upp förrän sent på kvällen
  • De 30-tal uppklippta vajerna måste betong-gjutas innan vägen öppnades igen
  • Normalt har man mötande trafik och här hade man sparat en hel dag
  • Nu ska flera utredningar om strulet genomföras
  • Länsstyrelsen i Skåne tillsätter en oberoende utredare som ska vara klar i slutet på mars
  • Idag intervjuas Trafikverkets generaldirektör som är belåten med det man gjort

Allt detta är precis som Sverige fungerar. Vet inte vad man ska göra. Väntar för länge. Kallar på utredningar och vet sedan ändå inte vad som är nästa åtgärd. En ny utredning kanske?

Viktiga frågor där Sverige – svenska politiker oavsett färg – har varit så här mesiga:

Nu får det räcka. Men så här är det. Nu tar strulet med E22 ledningen. Vi kommer få många utredningar och mycket tjafs de kommande månader om detta. Vad är det vi håller på med?

PS Ryssland lider av brist på telekrigsystem, vilket bidrar till extrema förluster genom FPV-drönares attacker.

PPS UK:s premiärminister Rishi Sunak besöker Kiev idag med ett nytt militärt stödpaket på 32 miljarder SEK, inkluderande kryssningsrobotar och viktigt luftvärn.

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

2 svar på ”Strulet på E22 ger en utomordentlig bild av hur Sverige fungerar (inte fungerar)

  1. Det så kallade Lärarundantaget för lärare och forskare vid universitet borde förändras.
    Idag tolkas Lärarundantaget som att en forskares resultat tillhör denne personligen. En av universitet avlönad forskare som i sin forskning haft tillgång till utrustning som finansierats av universitet ges idag ägande- och upphovsrätt till alla resultat inklusive patent och andra immateriella rättigheter, trots att de direkt och indirekt bekostats av universitet.
    Svensk industri är väl medveten om Lärarundantaget och skriver därför undantagslöst specialavtal för samarbete med enskilda forskare för att försäkra sig om tillgång till resultaten av det av dem helt eller delvis finansierade samarbetet. Utan avtal får samarbetspartnen, industriföretaget, ingen del av resultaten.
    Lärarundantaget gör det attraktivt för utländska forskare att studera och forska i Sverige. Utländska forskare kommer till Sverige för att studera och forska (bra), men kan därefter lämna Sverige med en subventionerad utbildning i bagaget och äganderätten till sina forskningsresultat och patent som bekostats av staten (inte bra).
    Så vitt jag vet finns motsvarande förmåner inte i något annat land. Lärarundantaget borde avskaffas; finansiärerna skall ha äganderätten till de forsknings och utvecklingsresultat de finansierat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.