Nu har Ilmar Reepalus förslag diskuterats i ett år. Invändningarna har varit många, både vad gäller den pragmatiska frågan hur stora vinster som ska accepteras i välfärdssektorn och den principiella frågan om politikerna ska ha rätt att fatta beslut om vinstnivå för privata företag. Den sista frågan är viktigast, men jag börjar med pragmatiken här. Remissvar finns här (men regeringen har bara publicerat en bråkdel av alla remissvar som inkommit).

Riksrevisionen, som inte tar ställning till om vinstbegränsning bör införas eller ej, då frågan är politisk, avstyrker dock bestämt Reepalus utredning med följande sammanfattning:

Riksrevisionens sammantagna bedömning (är) att utredningens betänkande inte utgör ett fullgott beslutsunderlag för att införa en vinstbegränsning för företag som bedriver välfärdsverksamhet.

Svenskt Näringsliv har redovisat en mängd reaktioner på Reepalus utredning, men också beräkningar hur vinstnivån, 7 procent på operativt kapital, skulle slå. Dessa beräkningar visar att praktiskt taget inga företag klarar sig med Reepalus förslag. Förslaget innebär i praktiken ett vinstförbud för välfärdsföretag.

I förra veckan skrev Dan Olofsson en artikel i Dagens Industri, som nog var en chock för alla som kan och vill läsa om effekterna av Reepalus vinstförslag.”Här är uträkningen som Reepalu borde ha gjort”. Artikeln bygger på en studie som PwC genomfört på Olofssons uppdrag. Där kan vi alla se hur vinstbegränsningen slår, och många blir nog chockade. Har Du inte läst denna artikel, så är det lätt här, med länken här. Så här sammanfattar Dan Olofsson Reepalus förslag:

Det är ett haveri för Ilmar Reepalus utredning när Stefan Löfven och Ilmar Reepalu tolkar vinsttaket så att det endast är en mycket liten del av företagen som berörs, när det i själva verket är det rakt motsatta som gäller. Det är också ett haveri för utredningen att denna inte kunnat belysa att man inte ansvarsfullt kan driva och utveckla privata företag med de marginella resultat som vinsttaket medger.

Dagens Industri kommenterade i en ledare Dan Olofssons artikel. Under rubriken “Regeringen förolämpar Sverige företagare“. Den är väl värd att läsa, inte minst för ansvariga politiker. Där påpekar man att Ardalan Shekarabis uttalande att “vinst är stöld”, som sades riktat mot välfärdsföretagen, i praktiken innebär att “vinst över huvud taget är stöld”, framhåller DI.

DI-ledaren avslutar med följande kommentar rörande regeringens inställning till Reepalus fröslag:

För Socialdemokraterna är detta en ideologisk tillbakagång utan motstycke. Och för Sveriges entreprenörer är det en förolämpning.