Universitetens sätt att arbeta är idag en innovationspolitisk nyckelfråga. Intill nyligen skulle de svenska universiteten få en självständighet, som de danska redan fått. Tillväxtanalys har gjort en pilotstudien för att se hur forskningen utvecklas för Aarhus och Göteborgs universitet. ”Nordiska universitet i jakt på världsklass”, är titeln på studien
Dansk forskning och universitet blir mer internationellt synliga medan Sveriges i många fall sett sina positioner stagnera, förvisso på en hög internationell nivå. Kan dessa skillnader förklaras? Studien har fokuserats på: ledning, finansiering, tjänstestruktur och karriärvägar. Två medicinska fakulteter har studien haft i fokus.
- Det danska universitetet har en starkare ledning. De sätter mål och har eget mandat vad gäller rekrytering, finansiering, organisation med mera.
- Den akademisk ledningen är väldefinierad i Århus med större resurser till färre tjänster. Antalet forskargrupper är färre, styrningen och specialiseringar starkare än i Sverige.
- De danska fakulteterna disponerar över resurserna själva med ansvar för rekrytering och prioritering av områden. Institutionens roll i den svenska exemplet är svagare och forskargrupperna står för styrningen.
- Aarhus ”äger” rekryteringen av fast personal, medan Göteborg är beroende av extern finansiering, också för fasta tjänster.
Det är svårt att jämföra, men den här pilotstudien är intressant. Skillnaden mellan Aarhus och Göteborg skrivs självständighet eller autonomi. I detta fall tycks den ge danskarna en fördel. Men i Sverige vill inte utbildningsministern gå vidare med självständigheten för våra universitet, trots tidigare löften. Ytterligare utredning behövs, säger departementet. Här en artikel från Ergo, studenternas tidning beskriver debatten. Här en bra Brännpunkts-artikel i ämnet.
Vi får väl det vi förtjänar, så även på skolans område enligt PISA.