Nyligen kom Tillväxtanalys med en intressant rapport “Innovationsklimatet i Sverige – en analys av Innovation Union Scoreboard“. I den rankas Sverige som EU:s främsta innovationsland. Du kan själv läsa och se hur vårt land placerar sig på 25 olika områden.
Detta låter väl alldeles utmärkt, men allt är inte bra. Näringsminister Mikael Damberg har en nyttig sjukdomsinsikt, som han ger uttryck för ofta. I den rapport jag skriver om finns redan i sammanfattningen en beskrivning av de områden där vi inte ´kan vara belåtna. Låt mig citera direkt ur rapporten, och det får tala för sig självt:
• Kvaliteten i offentligfinansierad forskning har sjunkit mätt som andelen högt citerade forskningspubliceringar.
• Antalet patent inom området samhällsutmaningar har sjunkit jämfört med våra konkurrentländer. Överhuvudtaget minskar patentbenägenheten i Sverige.
• De små och medelstora företagens FoU-intensitet har minskat.
• Utbudet av riskkapital i tidiga skeden har minskat.
• Svensk export av hög- och medelteknologiska industrivaror och kunskapsintensiva tjänster utvecklas sämre än våra konkurrentländer, framför allt jämfört med Tyskland
Ekonomiprofessorn Charles Edquist i Lund har i ett par studier ännu mer inträngande, och på ett annat sätt, belyst Sveriges innovationsförmåga. Den senaste rapporten kan läsas här.
Så här låter Charles Edquists slutsats (håll i Dig): Our conclusion is that Sweden cannot be seen as an innovation leader in the EU. This means in turn that the Innovation Union Scoreboard is flawed and may therefore mislead researchers, policy-makers, politicians as well as the general public – since it is widely reported in the media.
Hej
Tack för uppmärksamheten av vår rapport. Jag vill dock tydliggöra att vi på Tillväxtanalys har inte rangordnat Sverige utan mer granskat de bakomliggande indikatorerna bakom EU:s rangordning och givet detta urval av indikatorer funnit att dessa å ena sidan visar att det finns utmaningar som Sverige bör uppmärksamma än mer och å andra sidan konstaterar vi att Sveriges “ledande” position återspeglar höga rankningar i många indikatorer istället för att vara excellent i några få. Detta kan vara ett resultat att valet av indikatorer passar Sveriges näringsstruktur väl (som strukturen varit hittills) eller alternativt tolkas som att Sverige har ett relativt välfungerande innovationssystem. I dagarna har presenterats en intressant analys av Österrikes situation med utgångspunkt i samma indikatorer. När jag läser denna rapport får jag intrycket att Sverige onekligen har varit lyckligt lottat med närvaron av stora globala ingenjörsbaserade aktörer. Framtiden kanske blir annorlunda.
Det är EU:s ranking som placerar Sverige högst, det är riktigt. Det är viktigt att uppmärksamma de områden där Sverige behöver anta utmaningarna. Där vi kanske inte ligger så bra till. Ibland ser man inte skogen för bara träd. Därför välkomnar jag att Tillväxtanalys lyfter fram dessa områden.