Ska Sverige slå vakt om sina mineraltillgångar? När kommer de nya gruvorna?

Sverige har en enastående ställning i Europa när det gäller mineraler, men vi har inte öppnat en endas gruva på två decennier. Varför?

I förra veckan skrev jag en blogg om de kritiska metallerna för batterier och den gröna utvecklingen. Kan inte låta bli att spinna vidare på denna träden. Vill upprepa att det inte bara är sk kritiska metaller som litium som Sverige har mycket av, utan kanske allra främst de sk sällsynta jordartsmetallerna.

Hur länge kan Sverige göra sig beroende av omvärlden? Och hur länge ska vi låta bli att utnyttja de fantastisk tillgångar vi sitter på? Nu tänkte jag lyfta urantillgångarna i Sverige.

Undrar hur många som vet att Sverige har EU:s störta uranfyndigheter? Vi har 19 tusen ton uran, som man känner till. Förmodligen är det mycket mer, eftersom man inte får bryta uran idag, efter ett förbud som infördes för sex år sedan. Det förbudet är en majoritet i riskdagen beredd att upphäva. Men, att prospektera något som man inte får bryta är ingen höjdare, så där är ett skäl till att vi inte vet hur mycket uran vi har. Tvåa i EU Slovakien.

Ryssland har oerhört stora tillgångar, idag uppskattningsvis drygt 20 gånger mer. Ukraina är också stora på uran, hela 118 tusen ton. Våra tillgångar räcker dock både till oss själva och andra, om vi så vill. Vi har en klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, som verkar vara på hugget. Så här uttalade hon sig till Affärsvärlden:

”Uran utvinns ofta som en biprodukt när man är ute efter andra metaller, men i Sverige får man inte ta omhand uranet idag. Det måste lämnas kvar. Så kan vi givetvis inte ha det. När vi väl brutit malmen, med allt det innebär, så måste vi ta vara på allt vi kan. Det är bättre både för miljön och ekonomin”

Det är en stor fördel för Sverige att bryta uran i landet. Vi behöver inte bli beroende av andra, särskilt när nya kärnkraftverk ska öppnas. Därtill kommer transporterna, som blir mycket lättare och billigare och vi exporterar inte miljöproblemen för brytning till andra länder.

Statsgeologen Erik Jonsson säger i en intervju i Dagens Nyheter att vi har “tillräckligt med uran i svenskt berg för att man, allt annat oaktat, skulle kunna bli oberoende”. Oron är dock stor på en del platser där en uranbrytning skulle kunna ske. Stark oro i Jämtland över gruvplanerna skriver Dagens Nyheter.

Förmodligen är det så att var helst man vill öppna en gruva, så kommer det fram ett starkt lokalt motstånd. Låter man den berörda befolkningen vara med och få en viss ersättning, så kan man nog ofta mildra motståndet. Det är politikernas uppgift att se till at gruvor kan öppnas, så att vårt land kan dra nytta av de fantastiska fyndigheter som vårt land besitter.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.