För drygt ett år sedan kom Entreprenörskapsforum med studien som visade hur stor andel av invandrarna som var självförsörjande. “När blir utrikesfödda självförsörjande?” Det visade sig – något chockartat – att det tar 12 – 13 år innan 50 procent av de utrikes födda blir självförsörjande. Och då sattes gränsen vid cirka 13.000 i månadsinkomst efter skatt, vilket inte är särskilt högt, men ändå rimligt. Det arbetet leddes av VDn Johan Eklund och har haft stort genomslag. Alla torde idag vara medveten om betydelsen av självförsörjning, så att man kunde lämna begreppet sysselsatt (som bara var en enda timme). Läs den.

Nu har en ny studie kommit från Entreprenörskapsforum, som ger ett annat innehåll åt självförsörjande. Frågan är när man själv betalar minst lika mycket till staten som man får därifrån. Detta redovisar en ny rapport från Entreprenörskapsforum skriven av Åsa Hansson och Mats Tjernberg. “Grad av självförsörjning” heter rapporten, som lätt kan laddas ned här.

Hur stor andel av svenskarna är självförsörjande? Året är 2016. Låt oss se på gruppen 20 till 70 år

• Av inrikes födda är 63 procent självförsörjande
• Av de som är födda i västländer är 47 procent självförsörjande
• Av de som är födda utanför västländer är 27 procent självförsörjande

Backar vi hur läget var för de som anlände på 1980- och 1990-talen så visar rapporten att mer än hälften var självförsörjande, även individer som kom från länder utanför västvärlden. Bilden ser helt annorlunda ut för de som kom till Sverige under 2000-talet. De är inte självförsörjande. Tar vi sedan ett decennium till, blir resultatet ännu sämre, bara 5 procent..

Nu finns inte uträkning som visar självförsörjningsgraden för de som kom hit efter 2016, men det är sannolikt tyvärr ännu sämre.

Rapporten påtalar att om självförsörjningen minskar, så ökar samtidigt de offentliga utgifterna. Det kan t o m hota den svenska välfärdsmodellen. Därtill kommer att de flesta individer får en bättre livskvalitet  om de kan arbeta och vara självförsörjande.

Varför är det så här? Det är ingen brist på arbetstillfällen, utan snarare matchningsproblem. De arbetssökande saknar den kompetens som efterfrågas. Att höja utbildningsnivån tar lång tid, och många av de som kommer till Sverige är dessutom i hög ålder med låg grundutbildning.

Rapporten föreslår att Sverige kompletterar den offentliga sysselsättningsstatistiken med ett mått för självförsörjningen. Därtill ett självförsörjningsmål för den ekonomiska politiken. Vad är rimligt och hur ska vi ta oss dit?