Rysslands storkrig mot Ukraina dag 460

Nu verkar ryssarna desperata. De har för 15e gången i maj månad skickat stora mängder med drönare och ett mindre antal missler, med särskilt fokus på huvudstaden Kiev. Idag har man dessutom fortsatt med beskjutningen under förmiddagen.

Nattens robotanfall mot Ukraina var en kombination av patrullrobotar och kryssningsrobotar och det största hittills. Den ukrainska generalstaben uppger att 40 kryssningsrobotar och 35 iranska robotar avfyrades. Hela 37 kryssningsrobotar sköts ner och 29 iranska, dvs 88% av robotarna. Ett så här stort robotanfall kan nog delvis “mätta” ukrainskt luftförsvar och faktiskt få igenom ett fåtal robotar mot tänkta mål. Träffsäkerheten verkar dock vara låg.

Natten innan, mot söndagen, den 27e, avfyrade Ryssland 54 robotar, varav 52 sköts ned.

Vrakdelar från nedskjutna robotar och missiler träffar ibland byggnader och människor. Så i varje angrepp är det någon dödad och ett par skadade. Men, det är ingenting mot vad det skulle varit om alla hade nått fram, även med dålig precision.

Kiev är dock inte allt, utan Ryssland terror-bombar längs gränsen och fronten, samt även andra städer. Även där skjuts det allra mesta ned. Däremot inte granaterna som förstör dussintals byggnader varje dag.

Bloggen vill dock upprepa vad som sagts flera gånger tidigare: Ukraina attackerar, väldigt intensivt, militära mål. Ryssland nästan bara civila mål. Det tror jag beror på att Ukraina har en mycket större kännedom om de ryska målen på ockuperad mark än ryssarna har om det som sker i Ukraina. Av naturliga skäl. Bättre underrättelser för Ukraina med lojala människor som gärna rapporterar. Därtill kommer precisionen och även luftförsvaret. Rysslands luftvärn även över sitt eget territorium verkar ytterst bristfälligt.

Ett exempel på både den dåliga ryska luftförsvaret och Ukrainas försvar genom att attackera militära mål inne i Ryssland är en drönarattack i lördags morse. Två drönare slog till mot administrativa byggnader för oljeförsörjningen i Ryssland, som finns i Litvinovo, en stad i Pskov Oblast i Ryssland, nära Litauen. Ett par explosioner noterades och tre byggnader skadades. Detta är bara ett exempel.

Sådana här attacker sker dagligen. Ryssarna tillstår det inte , för att inte erkänna vad som sker. Och Ukraina vill inte visa att de vet vad som sker, för det finns även ryska motståndsgrupper, som delvis arbetar i kontakt med Ukraina men också självständigt. (Detta är ett rent helvete för Ryssland.)

En ny opinionsundersökning i Ukraina visar att 64 procent motsätter sig direkta fredssamtal med Ryssland. De vill att alla ukrainska områdena ska lämnas tillbaka. Däremot är 23 procent för fredsförhandlingar. Därav är 17 procentenheter för att Ukraina låter Ryssland behålla de gränser som fanns den 24 februari 2022. Dvs att Ryssland skulle få behålla den man hade då, men inte mer.

I samma undersökning uttalade sig 84 procent negativt om ryssar. En tredjedel av ukrainarna anser att den ryska allmänheten har ett kollektivt ansvar för kriget mot Ukraina. En tidigare  undersökning visade att många ryskspråkiga ukrainare lämnar sitt modersmål och använder ukrainska i stället. De säger sig inte vilja tala mördarspråket.

Sist vill jag citera Robert Dalsjö från Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI som skrivit en artikel där han säger mycket träffande:

“Genom att förankra Ukraina i väst har [Putin] omedvetet agerat som barnmorska i återfödelsen av Nato, och han har förstört den aura av makt som en gång omgav honom och Rysslands väpnade styrkor samtidigt som han gjorde Ryssland till en pariastat i ögonen på den civiliserade världen. En aspekt av kriget har varit den ryska flygmaktens misslyckande.”

PS! I kväll meddelade president Zelensky i sitt dagliga kvällstal till nationen att tidpunkten för den ukrainska storoffensiven framåt nu har beslutats. Han tackade där varje soldat, varje officer och varje general i de nu färdiga brigaderna.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ett svar på ”Rysslands storkrig mot Ukraina dag 460

  1. Varmt tack för dina mycket informativa och regelbundna utskick.
    De inspirerar till fortsatt kraftigt stöd för Ukraina som kämpar inte bara för sig själva utan för oss alla.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.