Ryssland gör allt vad de förmår, med stora förluster, som de dock inte erkänner.

För första gången på 73 dagar försökte Ryssland idag bomba Kiev med ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Endast två ballistiska Iskander-M avfyrades  och två Ch-101 kryssnignsrobotar, från strategiskt bombflyg i “trygghet” över Kaspiska Havet. Möjligt är att bombningen av Engels flygbas vid Saratov härom dagen kan minskat mängden tillgängliga Ch-101. Samtliga fyra robotar sköts ner.

OBS. Ryssland avfyrade även 90 iranska Shahedorobtar. Av dessa sköts 37 ner och 47 störtade av sig själva, samt två flög till Belarus eller tillbaka till Ryssland och två var fortfarande i luften i morse. Många av dessa robotar är skenmål, utan sprängladdningar, och störtar förr eller senare av sig själva, men andra störs ut av ukrainskt telekrig.

De ryska förlusterna

De två senaste dygnen fortsatte ryssarna att ta en del mark, men till priset av stora förluster. Ukraina. Kan man strunta i soldaternas liv är det möjligt att komma fram, och det gör Putin. Det går sex-sju döda ryska soldater mot en ukrainsk.

Inga ryska framgångar rapporteras av DeepstateMap för ryska Kursk Oblast nu, men Ryssland rycker fram på Luhanskfronten, både mitt på, där Ukrainas behärskar ett område öster om Oskilån, som kluvits mitt itu, och upp mot staden Kupiansk. Ryssland ryckte även fram på flera punkter norr om Kurachovefickan, men sitter fortfarande fast direkt mot Pokrovsk och längre norrut mot Tjasiv Jar. Dessa två är de viktigaste områdena, strategiskt.

De få kvadratkilometrar Ryssland tagit de två senaste dygnen har kostat de ryska krigsmaskinen: 3720 eliminerade soldater (varav 30-40 % döda), 47 förlorade stridsvagnar, liksom 130 pansarvagnar (för trupp), 94 artillerisystem och hela 164 lastbilar och tankvagnar.

Detta tar hårt på den ryska krigsmaskinen. Ryssland lider, men Putin bryr sig inte. Opinionen har svängt rejält i Ryssland för fred (en ördubbling till drygt 60 procent), men stödet till Putin består.

Ryska regioner fortsätter att öka ersättningen för soldat-kontrakt för att locka människor till kriget. Kontraktsanställda får pengar av de regionala sociala myndigheterna, som under fredstid är inriktade på att hjälpa föräldralösa barn, stora familjer, veteraner, personer med funktionsnedsättning och andra utsatta grupper av befolkningen.

Varannan rubel går till krigs-deltagare

Under det tredje året av ett fullskaligt krig med Ukraina spenderar ryska regioner i genomsnitt 13 % av budgeten på sociala betalningar enbart till nya kontraktssoldater. Om vi ​​tar hänsyn till betalningar för skador och regionala “kist”-betalningar till familjer, så går nästan en fjärdedel (23%) av alla sociala betalningar till soldater. Men det finns regioner där varannan “social” rubel går till konton för krigare och familjerna till de dödade, och i vissa fall får de mer än hälften av  budgeten.

Slaget om Kursk

Den ryska offensiven för att återta Kursk började i torsdags, den 7e november. Alla andra uppgifter, inte minst i etermedia, är inte korrekta. Resultatet är kort uttryckt: En total kollaps för de ryska styrkorna. Trots att man satte in ett par av sina bästa förband.

Den utmärkte Bloggaren Lars Wilderäng skriver idag i Cornucopia följande:

“Det finns en del likheter mellan Putins nu inledda Kurskoffensiv och Hitlers Ardenneroffensiv 1944, vilket var Nazitysklands sista försök till en offensiv framgång på Västfronten och egentligen under hela kriget.

Likt för Ardenneroffensiven har Ryssland nu samlat sina bästa förband och bästa utrustning i ett försök att kasta ut Ukraina ur Kursk Oblast, likt Tyskland försökte kasta ut de allierade och nå fram till den viktiga hamnen i Antwerpen. Årstiden är också snarlik – Ardenneroffensiven skedde med start 16:e december, och Kurskoffensiven drog nu igång 11:e eller 12:e november.

Hitlers offensiv misslyckades och därmed var det bästa Tyskland hade över att sätta in som strategisk reserv eller kraftsamling förbrukat.”

Den ukrainska styrkan är Ukrainas 47:e mekaniserade brigad, mycket väl ansedd, utrustad med USA-tillverkade M1 Abrams-stridsvagnar och M2 Bradley-infanteri-stridsfordon, så de kunde avvärja de ryska fallskärmsjägare-attackerna med förluster stora förluster för dessa.

Rysslands president Vladimir Putin beordrade i mitten av augusti att de ukrainska styrkorna skullet kastas ut från Ryska federationen. Först senast i oktober den1 och sedan okt. 17, men båda tidsfristerna missades.

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.