När Bloggen skickas väntar troligen presidenterna Trump och Putin telefonsamtalet. Det som skulle ske på 24 timmar har nu inte skett på 100 dagar. Frågorna:

• Kan Trump få den “freds-längtande” Putin att gå med på en ovillkorlig vapenvila i 30 dagar?
• Kan Trump låta bli att falla undan för alla Putins motförslag?
• Vågar Trump tala om för Putin att hårda sanktioner väntar om vapenvilan inte ingås?
• Vill Trump genomföra stenhårda sanktioner mot Ryssland om Putin säger nej till vapenvilan?
• Eller blir utfallet att Trump ska arbeta med Putins agenda och att de ska återkomma? dvs ett stort misslyckande?

Om några timmar får vi svaret.

Ukrainas förste vice utrikesminister Sergiy Kyslytsya, som deltog i förhandlingar med ryska representanter i Istanbul den 16 maj, avslöjade att chefen för den ryska delegationen, Vladimir Medinsky, direkt hotade den ukrainska sidan. Kyslytsya skrev så här i ett inlägg på den sociala medieplattformen X.

“Det var ett kusligt ögonblick när ryssarna rapporteras ha hotat sina samtalspartners som gangsters”, skrev Kyslytsya.

Han citerade Medinsky, den ryske delegationsledaren, som sa:

“Kanske kommer några av er som sitter här vid detta bord att förlora fler av era nära och kära. […] Ryssland är berett att kämpa för evigt.”

Ett direkt hot mot de ukrainska företrädarna är ganska förfärligt. Inte undra på att ukrainarna kallar ryssarna för ett “Mördarfolk”. Det omdömet har kommit efter att ukrainare fått reda på hur de ryska soldaterna och ryska administratörer behandlar både soldater och civila medborgare. Med tortyr, våldtäkter, stölder och förnedring.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky och första damen Olena Zelenska träffade påven Leo XIV i Vatikanen den 18 maj, efter Påvens installations-mässa på Petersplatsen. Mötet markerade den första audiensen som den nye påven beviljade en utländsk ledare. Enligt ett uttalande från Ukrainas presidentämbete fokuserade diskussionerna på kriget i Ukraina, Heliga stolens potentiella roll i medlingsinsatser och humanitära frågor såsom frigivning av fångar och återlämnande av deporterade ukrainska barn.

I går natt:

Ryssland genomförde sin största enskilda drönarattack sedan starten av sin fullskaliga invasion, och avfyrade 273 drönare natten till igår, den 18 maj. Attacken kommer bara två dagar efter att Ukraina och Ryssland höll sina första direkta samtal sedan 2022, och en dag före ett planerat samtal mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin. Visar den något intresse från rysk sida att få ett slut på kriget?

I natt:

Ryska styrkor inledde nya attacker över hela Ukraina under de senaste 24 timmarna, vilket dödade minst två civila och skadade minst 13 andra i flera regioner, uppgav lokala tjänstemän idag på morgonen. Ukrainska luftförsvarsmakten sköt ner 41 av de 112 ryska attackdrönare och andra drönare som avfyrades under natten, uppgav flygvapnet. Trettiofem drönare neutraliserades av elektroniska krigföring, enligt uttalandet.

Attackerna kommer samtidigt som Ryssland fortsätter att avvisa ett ovillkorligt 30-dagars vapenvila som föreslagits av Kiev och dess allierade. I Kherson oblast dödades två personer och sex skadades i en intensiv beskjutning, drönarattacker och flyganfall mot mer än 30 städer och byar, enligt guvernör Oleksandr Prokudin. Bostadsområden, en fabrik, ett mobilmast och järnvägsinfrastruktur var bland de skadade platserna. Civila mål!

Som “svar” på de senaste attackerna mot Ukraina, så genomförde idag Ukraina en attack mot ett stort och viktigt mål i Svarta Havet:

Ukraina genomförde en djärv attack idag mot ryska militära anläggningar de så kallade gasproduktions-plattformarna i Svarta havet och förstörde radarsystem, lagringsanläggningar och bostäder med hjälp av en kombination av luft- och sjödrönare.

Ukraina säger att dess styrkor fortsätter att genomföra specialoperationer som syftar till att rensa Svarta havet från rysk personal, deras utrustning och militär infrastruktur. Enligt Ukrainas rapport genomförde agenter från den 13:e huvuddirektoratet inom SBU:s militära kontraspionage-avdelning attacken i en kombinerad operation med båda typerna av drönare. Målet: Ryska radar- och elektroniska krigförings-system monterade på de så kallade “Boyko-tornen” – ukrainska gasriggar som beslagtagits av Ryssland.

I en attack i två faser träffade en luftdrönare först tornet, följt av en sjödrönare som slutförde jobbet. Som ett resultat förstördes en Neva-B-radar som användes för att övervaka luft- och sjöaktivitet, tillsammans med utrustningslager och bostadshus på plattformen. En stor åderlåtning av den ryska militära förmågan.

Ett militärt mål!