Riskkapital är det en bristvara, eller inte?

I veckan skrev Fredrik Arnander en debattartikel i Dagens Industri. Den går att länka till på nätet, bra DI. Rubriken är “Gör riskkapital till en allemansrätt”, och det luktar problem för riskkapitalet. Problemet är , enligt Arnander, att det praktiskt taget saknas aktörer som investerar i tidiga faser. Venture Capitals intresse för mindre företag har minskat gradvis från år 2000, när det var på topp. Idag investerar man i storleken 20 miljoner och uppåt.

Fredrik Arenander är en av grundarna till Keybroker Group, som investerar i tillväxtföretag i Europa och USA. En spännande företeelse, både i Norden och i världen. Här i Norden är Keybroker en av de främsta online marketing agencies och en pionjär inom teknologi och resultatbaserad annonsering. Själva säger de: “Med Keybroker kan du förvänta dig ett bättre resultat från dina medieinvesteringar”. Att kolla på deras hemsida är spännande och ger impulser.

En annan aktör som har kläm på riskkapitaltillgången är Rune Andersson, Meby Gård. Han menar att det inte alls är problem med riskkapitaltilllgången. Flaskhalsarna är för få intressanta projekt och brist på entreprenörer. Rune själv har stora pengar att investera, men hittar inte tillräckligt spännande projekt. Ett problem för entreprenörer och riskkapital säger Rune Andersson är ägarskatterna, se hans debattartikel i februari. Det är lätt att hålla med honom där, men i övrigt?

En annan som har god koll på riskkapitalet är Svenska Riskkapitalföreningen. Den kommer snart med en ny kvartalsrapport, men i avvaktan på den får vi hålla tillgodo med sista kvartalet 2012. Den kostaterar en stor brist på riskkapital, och ger omdömet att nya jobb och framtida företag nu går förlorade på grund av för lite Venture Capital. I tidiga skeden är riskkapitaltillgången nästan försumbar.

Min tro är att det behövs både insatser på aktieskattesidan, optioner t ex. Men också en förstärkning med Fond i Fond, enligt det mönster som IVA lade fram i sitt inovationsprojekt “Innovation för tillväxt”. Förslaget är att privata investerare – fonder skall förstärkas med en insats från statens sida. Staten skall dock inte ha majoritet, och inte heller binda upp med stela regler. Då är dessutom denna typen av investeringar lönsamma. De privata investerarna agerar med de offentliga medlem som om det vore deras egna, med stor omsorg. Och resultatet är gott, i normalfallet, det visar forskningen. Se professor Josh Lerner, Harvard,

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.