Regeringsförklaringen – ett råmanus till nyårsrevyn

Statsminister Stefan Löfven lovar genomföra det han tidigare lovat men ännu inte gjort. Dock utan att tala om att han avgår och alltså inte kan göra detta.

I många stycken är regeringsförklaringen ett halvdåligt manus till en kommande nyårsfars. Se nedan:

  • “Organiserade brottslighet kan inte lösas av ett enskilt land”Hade vi haft EU:s genomsnittliga gängkriminalitet hade vi inte haft några problem.
  • “Arbetsmarknadens parter ska komma överens om löner och villkor”Den svenska regeringen inviterade EU till Sverige för att skapa en social pelare, med löner.
  • “Skogsbruket ska inte detaljregleras i Bryssel” Sverige agerade inte i Bryssel
  • Kompetensutredningarna ska upphöra” Regeringen har inte agerat på fem år
  • “Hela samhällets förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig ska stärkas” Var det därför uppgiften togs bort ifrån statsministern?
  • “Jobben är grunden till vårt lands välstånd” Är det därför Sverige har fått en hög arbetslöshet, trots löfte om EU:s lägsta arbetslöshet?
  • “Nya stambanor för höghastighetståg ska byggas” När? Detta har regeringen sagt i sju år, men ingenting har hänt, inte ens ett beslut
  • “Regeringen fortsätter arbetet med att ta fram en ny äldreomsorgslag” Varför lade man då ned arbetet med detta detta 2014 och återupptog det hösten 2020?
  • “Svensk skola ska tillbaka till kunskapsresultat i världsklass” Det åstadkommer man inte genom att regeringen fuskar med PISA-resultaten
  • “Fokus på kunskap och ordning i skolan fortsätter” Hur detta ska ske har OECD sagt sedan 2014, men ingenting har hänt.
  • “Gängkriminaliteten ska krossas med samhällets samlade kraft” Detta har regeringen sagt sedan 2014, men gängvåldet har i stället ökat.
  • “Vi ska möta våra utmaningar tillsammans” Men inte ett ord om att detta är omöjligt, för regeringsförklaringen inte gäller i mer än nio veckor. Då avgår regeringen.

Vem spelar huvudrollen i den kommande nyårsfarsen? En konstgjord Avatar med drag av en statsminister som i sju år spelat samma roll?

 

 

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

3 svar på ”Regeringsförklaringen – ett råmanus till nyårsrevyn

  1. Jag tycker att här görs en ”quick fix” av lösningen på sådant som är svåra frågor att lotsa igenom riksdagen för beslut. Politik är inget företag där ägaren eller ägarna bestämmer. Det är avsevärt mer komplicerat än vad Gergils gör det till. Jag kan till viss del, dela en kritik av att det ibland går långsamt och tar mycket tid. Det skulle vara mer värdefullt om Gergils problematiserade om orsaker och orsakssammanhang och därmed anvisade ett sätt att lösa det han tycker tar sådan tid.

    Att recensera en statsminister gärning, som han gör i det här fallet, med att räkna upp en rad “misslyckanden” och dra slutsatsen “att han inte klarade jobbet”, är inte det att göra det väl lätt för sig? Om det ska vara seriöst så fordrar det väl ändå någon sorts problematisering under vilka omständigheter dessa “misslyckanden” har skett.

    Till exempel; att ett näst intill omöjligt parlamentariskt läget utgjort en viktig omständighet, till det som han pekar på, som “misslyckanden”. Något som man knappast kan lasta Löfven för. Snarare på faktorer som hänger samman med en ökad polarisering med fler partier i riksdagen.

    Jag är ingen hyllare av Löfven men förmodligen hade ingen annan regering eller statsminister lyckats så mycket bättre i ett läge där man måste förhandla om stöd i stort sett för varje fråga som ska gå till riksdagen. Vänsterpartiets misstroendeomröstning som möjliggjordes av M gjorde det en svårare att styra landet
    .
    Det var minst lika svårt för Reinfeldt två, som även den kan betraktas som en ganska impotent mandatperiod. Den regeringen hade en liknande situation, där varje större fråga, ofta fick hanteras utifrån en osäkerhet i riksdagen som förlamade politiken.

    Gergils har ett sätt att skriva som knappast förmedlar politikens komplexitet och svårigheter och därmed spär han på föraktet för politiker och det politiska systemet. Det tycker jag är olyckligt.

    Lars Ekeman

    • Det är ingen idé att argumentera emot, för regeringens oförmåga inser även “de egna”. Sedan vill jag tillägga att Alliansregeringarna också hyllade Långbänken och fick inte gjort särskilt mycket. Det har man, läs Anders Borg, ångrat i efterskott. Så dags.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.