Så här formulerade sig Näringslivets Regelnämnd i artikel för några dagar sedan i Dagens Industri “Ta steget och gå från ord till handling”:

“Regelförbättring är en lågt hängande frukt som med små resurser kraftigt skulle kunna förbättra situationen för svenska företag.”

Varför? Jo, fortsatte skribenterna:

“Effektiva, enkla och genomtänkta regelverk som regelbundet följs upp för att se att de uppfyller sitt syfte skulle ge företagen möjlighet att ägna mer tid och resurser åt att växa, anställa och blomstra – i stället för att sitta och fylla i blanketter.”

Nyligen kom en rapport från Näringslivets Regelnämnd, NNR, som lade fram 37 konkreta förslag. Du som vill läsa en kort sammanfattning, då finns den här. Till detta ska läggas dryg 100 konkreta förslag till regelförändringar från företagen själva. Allt i rapporten.

Själva rapporten kan Du få här “NRRs förslag för effektivare företagsregler” skriven av Tomas Lööv. 

Rapporten hänvisar till en undersökning av Skop som NNR låtit genomföra, för 13e året i rad.. Den visar att totalkostnaden för alla regler som företagen får hantera är hissnande 200 miljarder kronor årligen. När man läser igenom de olika förslagen till regellättnader förstår man vilka onödiga kostnader som åvilar företagen. Och vilka lättnader som kan ske.

Svenskt Näringsliv har nyligen låtit genomföra en studie vad en ordentlig regelförenkling skulle kunna innebära för hela den svenska ekonomin. Ekonomie doktor Lars Pettersson,  vid Högskolan i Jönköping, tillsammans med Emma Lappi, postdoktor vid Copenhagen Business School och Entreprenörskapsforum, skrivit rapporten –  “Regelbördans betydelse för tillväxt och sysselsättning”.

Rapporten är en form scenario-beräkning av vad en tioprocentig förbättring av Sveriges placering i indexet Ease Of Doing Business, Världsbanken, skulle innebära för tillväxt och sysselsättning. En 1,3 procentenheters snabbare ekonomisk tillväxt per år. Det kan också ge en nivålyft i BNP per capita på fem procent som tillsammans med produktionsökning skulle kunna innebära en minskad arbetslöshet från dagens omkring på ca åtta till fem procent. 

Sverige har ett Regelråd, som inte fullgör sin uppgift. Detta arbete borde göras om. Uppgiften att kolla regelsättningen i regering och hos myndigheter borde förändras och ligga direkt under statsministern.

I 73-punktsprogrammet, där Centern hade drivit på, skulle en regelförändring ske. Ingenting hände. Själv skrev jag “fan trot”. Tyvärr blev det alltså ingenting. Och Regelrådet ligger som en avdelning hos Tillväxtverket. Har ingen självständig position, långt ifrån det politiska beslutsfattandet. Andra länder lägger ofta regelprövningen hos presidenten eller statsministern.