Nu dag 629 av den ryska invasionen i Ukraina, som går dåligt för Ryssland

Just när jag sitter och skriver den här bloggen kommer uppgiften: Över Avdiivka sköt Ukraina ned ett rysk attackplan, en Su-25 attack-plan. Rysslands stolthet. Det är det 8e ryska planet som Ukraina skjuter ned här sedan Ryssland startade sin offensiv i området den 10e oktober. Tala om att störa ut den ryska stridsförmågan.

Ryssland fortsätter strida med dödade egna soldater som insats. De låter den ukrainska köttkvarnen mala. Den senaste veckan var antalet dödade ryska soldater dagligen klart över 900.

Under söndagsdygnet dödades 1 100 ryska soldater och officerare. Sju stridsvagnar slogs ut, men förlusterna av pansarskytte-fordon var hela 32 fordon. Vidare 32 haubitsar och två salvpjäser, samt ett tungt luftvärnssystem förstördes också, liksom nitton transportfordon och nio enheter särskild utrustning. Med detta tog ryssarna någon kvadratkilometer åkermark norr om Avdiivka. Ett högt pris.

Rysk krigsindustri bombades i lördags. Utanför Moskva slog en eller flera ukrainska drönare till mot vapenfabriken Mashinostroyeniya i Kolomna som bland annat tillverkar Iskanderrobotarna, luftvärnsrobotar och pansarvärnsrobotar. Samma dag slog man till mot en krutfabrik i Tambov, inne i Ryssland, också långt från från gränsen, en stad med nästan 300.000 invånare. Det blev en ordentlig explosion. Den ryska staten säger inget, vill inte oroa invånarna, och effekten kommer fram först längre fram.

*Ryssarna specialiserar sig på civila byggnader. Mer än 115.000 byggnader har Ryssland skjutit sänder eller skadat. Därav mer än 2000 skolor och mer än 1200 sjukhus/vårdcentraler. I lördags var det dags för det regionala Vetenskaps-biblioteket i Kherson. Se bild nedan:

Russians hit Honchar library in Kherson

Ska man kalla detta för ett militärt mål? Två personer dödades och fem skadades i attacken. Samtidigt bombades flera andra byggnader, däribland en kyrka och en kindergarten också i Kherson-området. Andra delar som blev beskjutna inkluderar ChernihivDnipropetrovskKharkivKyivLuhanskMykolaivPoltavaSumyand Zaporizhzhia. Dock utan några direkta personskador där.

Ukraina blir allt bättre på sitt luftförsvar. Det stärks nu fortlöpande med hjälp av leveranser från flera länder

I lördags attackerades Ukraina det ryska högkvarteret i Melitopol, Nova Poshta. Detta skedde när FSB och National-gardet hade ett gemensamt högnivåmöte. Antalet dödade ryska ledande personer är okänt, men säkert inte så få. Detta är också att störa ut den ryska stridsförmågan.

Ukraina har i dag en obefintlig flotta. Den förstördes när Ryssland invaderade Ukraina 2014. Med drönare och och sjömåls-robotar har Ukraina nu lyckats förändra maktbalansen på sjön. Nu vågar Ryssland inte längre ha sina krigsfartyg i Svarta havet och något hinder för exporten av spannmål har inte längre existerat. Ukraina har nu fått ut drygt 100 exporterande fartyg sedan Ryssland sa nej till fri lejd i somras.

För många är det  svårt att förstå hur omfattande drönar-kriget i Ukraina är, men som exempel förbrukade en enda FPV-drönar-pilot 35 drönare i natt. Här är ett foto på honom efter nattens strider. Av 35 FPV-drönare sköts tre ner, en stördes ut av telekrig och 31 träffade sina mål. De små drönarna går att skjuta ner med vanliga automatkarbiner, men det är svårt att träffa även om du upptäckt drönaren i tid. Detta betyder att 31 träffar har nått fordon, annan utrustning och mänskliga måltavlor och kan summeras till minst 31 ryska förluster över en natt. Styrd av en enda operatör.

En allmän reflektion: Vi i Väst har ingen förmåga att utnyttja drönare på detta sätt. Ryssland lär sig dock, men är inte alls på ukrainsk nivå. Vi hoppas att de Västerländska observatörerna, som nu är i Ukraina, ser och lär. Men sedan måste man träna och producera. Ukraina tillverkar 10.000 drönare i månaden….

Även här gäller tyvärr Långbänken. Redan våren 2022 noterade Väst att man inte hade ammunition. Att produktionen gick för långsamt. Så är det fortfarande. Långbänk.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.