Några reflektioner kring utveckingen av det svenska försvaret

Vilket är den viktigaste frågan för Sverige inför framtiden? Givetvis är det hur vi på ett framgångsrikt sätt kan utveckla det svenska samhället. Här är vi medborgare, och hur vi verkar, helt avgörande och viktigast. Dock måste säkerheten för vårt samhälle först säkras, både den inre men också den yttre säkerheten.

Den inre säkerheten gäller särskilt gängbrottsligheten. Vi kan inte ha utanförskapsområden och samhällen som styrs av rädsla. Den yttre säkerheten är i första hand vårt försvar, både det egna och samverkan med andra genom NATO.

I denna blogg tänker jag fokusera på den yttre säkerheten. Mina reflektioner bygger dels på vad som händer politiskt, men också på föredrag av och personliga samtal med ÖB Micael Bydén och försvarsstabschefen Michael Claesson. vid två olika evenemang i förra veckan, på IVA respektive Stockholm Rotaryklubb. En viss eftertänksamhet präglar min analys.

Utbyggnaden av det svenska försvaret verkar påverkas av två faktorer. Först och främst är det alla reglerverk och tillstånd som krävs för att bygga ut försvaret rent fysiskt. Här finns samma problem som energiförsörjningen och gruvverksamheten drabbas av. Det är regelverk, inte minst miljörelaterade, som tar åratal att forcera. Och bygglov samt mycket mer. Det hjälper inte hur stora anslagen blir till försvaret om utbyggnaden  inte kan ske av tillståndsskäl. Detta berörde ÖB Bydén i sitt inlägg på IVA, men förändringarna av detta måste politikerna göra. Här gäller det för Kristersson och hans gäng att agera, inte utreda igen.

Dagens nyheter skrev en artikel den 8 mars som ger en förskräcklig bild av hur illa det är ställt för försvaret när man nu vill upprusta. “Byråkratin sinkar upprustningen: En fara för Sverige” Så här får det inte vara i Sverige!

Sedan gäller det resurserna. Varför inte göra som i Tyskland våren 2022, då man avsatte en stor engångssumma på 100 miljarder euro? Viktigt också att ge vapentillverkare och ammunitionstillverkare garantier och förskott, så att de vågar investera. Annars kan inte produktionen ske nu, som verkligen behövs, utan vi får vänta på detta.

PS I en tidigare blogg har jag dristat mig att jämföra Sveriges upprustning med Ukrainas. Läs gärna.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ett svar på ”Några reflektioner kring utveckingen av det svenska försvaret

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.