Det är inte undra på att myndigheter som Polisen och Migrationsverket inte fungerar De har fel fokus. Inte på faktiska verksamheten utan på hur man ska styra verksamheten.
Byråkratins och styrdokumentens förlovade land – Sverige – beskrivs i en artikel på DN DEBATT : “Varning för strategerna som slipper göra jobbet” Skriven av professorerna Johan Alvehus och Gustaf Kastberg Weichselberger. Läs den! (Inte bakom betalvägg) Den borde ha uppmärksammats mer än vad som skett. Långbänken som jag kallar vår otroliga långsamhet i Sverige beror inte minst på att det är regelverk och byråkratin som får fokus, och inte den vardagliga verksamheten.
Vad är det som händer? Artikeln beskriver utvecklingen så här:
“Vi ser en framväxande kader av en ny sorts administratörer med yrkesbeteckningar som utvecklingsledare, kommunikatörer, hr-strateger, planerare, it-strateger och så vidare.”
Det sägs att Malmö stad har mer än 200 talespersoner. Polisen lär ha 680 talespersoner. De sistnämnda med uppgiften att aldrig säga något, utan hänvisa till förundersökningssekretess.
Riksrevisionen instämmer i kritiken.
Riksrevisionen har just analyserat polisen, “Polisens hantering av mängdbrott” heter rapporten. Där uttrycker man en stark kritik: “I en av polisregionerna har man identifierat 95 olika styrsignaler att förhålla sig till i sin styrning av regionen, dess polisområden och lokalpolisområden och hela den komplexa polisverksamheten.”… “För lokalpolisområdescheferna handlar det därför om att sålla bland de olika styrdokumenten och styrsignalerna.”
Riksrevisionen avslutar så här: “Riksrevisionen förmodar att den stora mängden styrdokument till viss del är kontraproduktiv och tar mycket kraft från organisationen” (Sid 49)
“Växande byråkrati hindrar polisen från att utreda vardagsbrott.” Är rubriken på en ledare av Mattias Svensson i SvD igår. Han noterar att den tidigare polisen Fredrik Kärrholm i Smedjan den 28/2 påpekat:
“Polisens växande budget har använts till ”en kader av högavlönade strateger, analytiker, verksamhetsutvecklare”, samt till ”chefsstöd, hr-specialister, kommunikatörer, projektledare, kanslihandläggare och samordnare”.
Ska vi vanliga svenska medborgare finna oss i detta?
PS Kan detta vara ett uttalande från Belarus begåvningsreserv: Belarus diktator Alexander Lukashenko, som besökte Peking hävdar att “not a single issue in the world can be resolved without China.”