Leif Östling talar: Kärnkraft omgående, tack! Vindkraften problematisk.

Leif Östling fick lida pin för sin fråga när TV-kameran var på: “Vad fan får jag för pengarna?” Så gick det ett par år och så startade Leif Östling “Kommissionen för Skattenytta”

Den har gjort och gör nytta. Det förvånar dock bloggen att inte debattartikeln i Dagens Industri i fredags uppmärksammades. “Politik och näringsliv riskerar att gå armkrok in i fördärvet”

I denna artikel påvisar Östling vad vindkraften kostar jämfört med kärnkraften. Jag låter Leif Östling tala själv, här ett utdrag ur artikeln:

“En stor vindkraftpark kostar runt 60 miljarder kronor att uppföra. Det är i runda slängar lika mycket pengar som ett kärnkraftverk med samma effekt.

Skillnaden är bara att efter 20 år har vindkraftparken tjänat ut, livslängden är inte längre. Då måste en ny park byggas till samma kostnad och den gamla rivas. Kärnkraftsanläggningen däremot har en livslängd på över 80 år. “

Det visar sig alltså att vindkraftsparker blir fyra gånger så dyra som motsvarande kärnkrafts-anläggningar. Men skillnaden stannar inte där. Miljökostnaden för vindkraften är – både vid produktion och avveckling är stora – liksom påverkan på fågellivet, där vindsnurrorna är stora fågeldödare. Sedan har vi ljudet från vindsnurrorna som påverkar både djur och människor och sänker värdet på fastigheter. För att inte tala om hur de stora vindsnurrorna förfular landskapet.

Huvudbudskapet i Leif Östlings artikel är att den offentliga sektorn kan effektiviseras. Kostnaderna kan minska. Det är en analys och en slutsats som Långbänkens kritiker, denna blogg, verkligen kan instämma i.

Allting Sverige gör tycks präglat av just Långbänken, allt ska ta lång tid verkar vara den svenska inställningen. Så har det varit när svenskar ska evakueras från  Gaza. Sverige ligger som vanligt sist. Sak samma var det när pandemin slog till våren 2020, då Sverige också var senast att ta hand om sina medborgare som ville resa hem.

Så åter till energiproduktionen:

Markbygden lär vara Europas största Vindkraftpark med 500 stora vindsnurror. Markbygden Ett, som driver 179 av dessa vindkraftverk, ansökte den 2 november om rekonstruktion, redovisar Dagens Industri. Bolaget, som till 75 procent ägs av den kinesiska staten, har gått med stora förluster i flera år Markbygden Ett uppger till Umeå tingsrätt att betalningssvårigheterna beror på ett mycket olönsamt elavtal med det norska bolaget Hydro Energi.

För att klara Markbygden Etts åtaganden till Hydro Energi har alla intäkter i bolaget gått till att köpa ersättningsel. Under 2022 köpte Markbygden Ett ersättningsel för 61,6 miljoner euro, motsvarande 717 miljoner kronor räknat på dagens valutakurs.

Prognosen för 2023 visar att utgifterna vida överstiger intäkterna. Omsättningen väntas bli 40 miljoner euro med en förlust på 52 miljoner euro. 

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.