Den här bloggen har sedan starten 2012 påpekat hur Sverige drabbas av Långbänken. Allt tar för lång tid. Utredning på utredning. Men, så behöver det inte vara. Eller borde inte vara.
Igår fick jag tydligen illustrerat hur politikerna reagerar, som gör att Långbänken alltid är där när beslut ska fattas. Utbildningsminister Lotta Edholm talade inför Stockholm Rotaryklubb igår. Där beskrev hon hur skolpolitiken måste läggas om så att alla lär sig läsa och skriva. Skärmarna är en förbannelse, menade hon – särskild för de mindre skolbarnen. Allt lät oerhört bra.
Då tog jag i en fråga upp detta, med hänvisning till frågan om ordning och reda i skolan. Där lade utbildningsdepartementet först ett år för att skriva direktiven. Dessa blev på 25 sidor och angav vad utredningen skulle komma fram till. Ett år tog direktiven och sedan i november förra året tillsattes utredningen, som fick 13 månader på sig. Varför inte genomföra allt direkt? Gå från ord till handling direkt. Inte tillsätta en ny utredning, när man vet vad som ska göras.
Lotta Edholms svar “Håller med Dig, men kan inte göra något åt detta”. Så fortsatte utbildningsministern att beskriva hur den svenska grundlagen kräver att allting som ska göras först måste utredas. Grundlagen kräver att vi utreder, sa hon.
Detta är så som politikerna tänker. Vi kan inte gå från ord till handling, utan måste passera en utredning. Den fick en illustration av statsminister Ulf Kristersson förra torsdagen, då han sa att man skulle lagstifta om mobilförbud i skolan. Så tillade han: “En utredning ska tillsättas inom kort” (Frågan har utretts tidigare)
Faktum är att det ingenstans står i grundlagarna, i den här tillämpliga Regeringsformen, att en fråga måste utredas. Det framkommer att det finns ett beredningskrav, men att bereda kan göras på många olika sätt, och inte nödvändigtvis genom att tillsätta en utredning.
Utomlands finns inte det svenska utredningssystemet (Norge lär vara ett undantag). Där tillsätter man en expertgrupp, som får problemet belyst, och sedan några månader på sig att analysera och utarbeta ett förslag.
Idag pågår det i Sverige 174 utredningar inom ramen för Statens Offentliga Utredningar. Den som vill kan få sitt lystmäte på utredningar på hemsidan. Och det är utredningar som ofta blir på 5-600 sidor.
Sedan utredningen är klar lämnas den till respektive departement, där sker en första beredning. Sedan skickar man ut utredningen på remiss till de som kan tänkas beröras, ofta många dussin myndigheter och organisationer samt företag. Inte sällan fler än 100 remissinstanser. Enligt grundlagen ska de som berörs höras, det är egentligen beredningskravet, alltså inte utredningen i sig.
Efter remissrundan sker en sammanställning på departementet av remissvaren. Sedan arbetar departementet igenom utredningens förslag och tar den hänsyn man tycker är rimlig av remissinstansernas synpunkter. Därefter följer ett utkast till lagstiftning eller andra åtgärder, som sedan delas med de andra departement som kan ha intresse av frågan. Alltid finansdepartementet. Samordningen på Statsrådsberedningen kopplas också in, inte minst för att de andra partierna i regeringen ska få komma till tals.
När delning skett, och det kan mellan vissa departement vara otaliga gånger, och departementen yttrar sig alltid skriftligen, så färdigställs departementets förslag, ofta i form av en preliminär proposition, som senare ska gå till riksdagen om det är lagstiftning. Nu skickas den för utlåtande till Lagrådet.
När Lagrådet yttrat sig bearbetas propositionen, särskilt lagtexten, i departementet. Efter regeringsbeslut skickas propostionen till riksdagen. I Riksdagen behandlas den i det berörda utskottet, som kan inhämta synpunkter från andra utskott. När utskottet är klart skickas förslaget-propositionen i form av ett betänkande till Riksdagen för att i plenum fatta beslut.
Sedan delger departementet myndigheter och andra berörda hur den nya lagstiftningen ser ut. Skälva implementeringen, om det är åtgärder som ska vidtagas, sker hos berörda myndigheter. Alla övriga i Sverige ska vara medvetna om den lagstiftning som nu trätt i kraft.
PS Den ryska terrorbombningen fortsätter. Nu bl a mot Liviv. Se artikel och bilder som visar hur man angriper civila. Krigsbrott.