Det är inte bara gängen ovh dess skjutningar som är ett systemhot. Det finns anledning att se vad som är en verkligt besvärande kriminalitet:

• På första plats kommer gängen med skjutningar och sprängningar varje dag samt nästan en dödsskjutning i veckan. Det är inte bara de direkt berörda som oroas, utan alla i Sverige berörs på ett eller annat sätt. Även om risken att räka illa ut är väldigt liten statiskt sätt om man inte tillhör någon av de cirka 15.000 som polisen registrerat som gängkriminella.
• På andraplats kommer brottsligheten  i butiker och företag. Denna brottslighet är också delvis kopplad till gängen, särskilt i utsatta områden. Där vill företagare oftast inte vara, lägger ned, flyttar eller vill inte starta en ny verksamhet. Nu ser vi också hacker-attackerna, som just nu i Kalix. Även här är mörkertalen stora, en del betalar, andra vill inte berätta för att inte störa kundrelationer.
• Den råa ungdomsrånen kommer på tredje plats, och kan vara 12.000 per år. Mörkertalet är stort här, för många vill inte berätta. (BRÅ:s nya utredning är två år gammal, fram till 2019) Till rånen av unga kommer så rånen mot äldre, särskilt företagsledare, som väl i första hand är en förlängd gängbrottslighet.

Men är detta verkligen så lilla? Brottsligheten totalt har ju gått ned. Att den totala brottsligheten gått ned några procentenheter säger ingenting med de mörkertal och den tystnadskultur som vi har i Sverige.

Det räcker att fråga vanligt folk i sk opinionsmätningar. Känner man sig mer orolig nu än tidigare? En klar majoritet av svenskarna känner större oro idag och vittnesmålen från enskilda människor kan höras och ses i nyhetsprogram dagligen.

Samtidigt tror folk inte att politikerna kan åtgärda kriminaliteten, särskilt inte gängbrottsligheten. Det visade en SIFO-mätning redan för tre år sedan, och andra kanske både tidigare och senare, där 80-90 procent misstrodde politikernas förmåga.

Det som triggat mig att skriva denna blogg är en artikel i Expressen idag. Det är Patrik Kronqvist som skriver en artikel “Näringslivstoppen: Brottsligheten fick mig att lämna Sverige”. Den skrevs efter att Kronqvist rapporterat om rånvågen mot näringslivshöjdare i Sverige. Han kan i dag rapportera om näringslivsprofilen som nu flyttat utomlands av säkerhetsskäl. Läs artikeln, som inte ligger bakom en betalvägg ännu. Riskerna rör sig om både kidnappningar och utpressning samt rånrisk. Därtill kommer inbrott.

Nu har vår nya statsminister lovat krafttag mot kriminaliteten, i första hand gängen. En fjärdedel av hennes linjetal på S-partikongressen handlade om att bekämpa kriminaliteten. Nu var det varje sten som skulle vändas på och uttryck som knäcka gängen och vi såg det inte komma lyste med sin frånvaro. Nu borde därför bekämpningen av gängen och kriminaliteten bli en fråga för verkligheten. Vi kan i vart fall hoppas.