Kan svensk forskning hålla kvar en tätposition?

I höstens budget för 2017 föreslår regeringen att forskningen under de kommande 4 åren får en nivåhöjning på 2,8 miljarder kronor. Hälften av detta går till ökade basanslag, men hur detta utformas får vi vänta på till forsknings-propositionen anländer senare i höst. Kommer universiteten att konkurrensutsättas mer? Risken är att regeringen bara delar ut baspengar utan direkta krav. Vi får se.

Tidigare två forskningsproppar, som Alliansregeringen lade fram, hade först en nivåhöjning på 5 miljarder (2008), sedan en nivå-uppgradering på hela 4 miljarder (2012). Så den nuvarande regeringen ligger långt ifrån dessa ökade satsningar, trots tal om behovet av forskningssatsningar.

Nu tillkommer också satsning på innovation, som Mikael Damberg står för, på 845 miljoner. Detta tycks vara en väsentlig ökning jämfört med tidigare, men det kräver en noggrannare analys när propositionen finns på bordet.

Forsknings satsningarna ska kopplas till de stora samhällsutmaningarna, men hur detta ska ske får vi se först när FoU-proppen ligger på bordet. Går basmedlen till universiteten direkt, så är det svårt att tänka sig riktade satsningar, för det strider emot basanslagens natur.

Den stora satsningen på innovationssidan blir Testbädd Sverige, som får 500 miljoner. Men om detta är nivåhöjningar är oklart, för att inte säga tveksam. Institutssektorn RISE, som staten tagit över, får ett blygsamt tillskott på 100 miljoner från och med 2018. Det finns anledning återkomma till dessa förslag, när de går att analysera bättre.

OECD har på regeringens uppdrag i år redovisat vad som behöver göras i Sverige för att förbättra universiteten och froskningen samt få en vettig innovationspolitik. Den kom den 22 mars i år. En liknande studie, på den gamla regeringens uppdrag, gav OECD 2012. Tyvärr verkar inte regeringen tagit intryck, men det återstår att se när FoU-proppen kommer samt förslagen på innovationsområdet.

Den här senaste OECD-studien är inte nådig, den påpekar att Sverige saknar en vettig innovationspolitik. Och att de svenska universiteten inte alls håller måttet. Därför förslog OECD en radikal förändring. Du kan ägna helgen åt att ta del av detta, men framför allt tycker jag att ansvariga statsråd borde avsätta tid för läsning och begrundan.

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.