Äntligen har det gått upp för politikerna att infrastrukturinvesteringar är tillväxtskapande och därför angelägna för att få fart på den europeiska ekonomin. Det framgår av IMF:s senaste World Economic Outlook, som kom för någon vecka sedan. En kortfattade argumentation finns här på två sidor i rapporten. Den återfinns i kapitel  tre. Du som vill läsa hela avsnittet finner det här. Hela 37 njutbara sidor, avslutande med en förklarande matematisk formel.

Frågan har också tagits upp av en av världens främsta ekonomer, nyskaparen och professorn Lawrence Summers i en artikel i Financial Times den 7 oktober, “Why public investment really is a free lunch”. Resonemanget går ut på att den framtida avkastningen är högre än lånekostnaden. Därför blir den finansiella bördan lägre framöver än eljest. Plus att infrastrukturen i sig löser upp flaskhalsar som hindrar den ekonomiska utvecklingen. Läs Summers artikel, den är lättläst.

Även Europas kanske främsta ekonomiska thinktank “Bruegel” har tagit upp frågan om infrastrukturinvesteringar. Det skedde i en minirapport för några dagar sedan, “Infrastructure investment is a no brainer”. Också med utgångspunkt från IMF:s analys och statistik. Bruegel menar att dessa investeringar kan ske genom att Europeiska Investeringsbanken utvecklar sin verksamhet eller utanför EU:s nuvarande budget genom att denna kompletteras med en kapitalbudget.

Den nya EU-kommissionens ordförande Jean-Claud Juncker lanserade en plan på 300 miljarder euro i somras. Det verkar som om han lär få stöd för denna från många håll. Här hemma kan vi notera att Alliansregeringen före valet också satsade på infrastrukturplaner, Sverigebygget, med höghastighetståg. Faktum är att förre finansministern Anders Borg, som ursprungligen var njugg mot infrastrukturinvesteringar ändrade sig helt under resans gång, dvs under mandatperioden. Den nuvarande regeringen går säkert vidare med dessa planer.

Trots det avdukade bordet. Här den beräkning som nu görs för den ekonomiska utvecklingen tom 2018. Samma bedömning av de två finansministrarna, se den nuvarande finansministerns egna siffror som visar detta, med Borgs siffror till höger.