Det är nästan ofattbart att ett land, Indien, har hela 140 gånger fler människor än vi i Sverige och ändå fungerar samhället väl. Hur kan detta styras och hur kan alla funktioner i landet fungera? För det gör det uppenbarligen. Säger jag efter att varit i Indien för tredje gången, denna gång dock bara en vecka. Det jag återger här är dock grundat på samtal med insatta personer, bland andra ett par av Modis närmaste män, men även oppositionen.
Kina, då? säger givetvis den kritiske, är inte det också ett land med 1,4 miljarder invånare? Och med en högre levnadsstandard, om man räknar i penningvärde. Svaret är: Jo visst, men…
Indien är världens folkrikaste land. Landet uppskattas ha en befolkning på 1 428 miljoner, vilket går att jämföra med Kinas 1 425 miljoner invånare. Siffrorna är från FN och kom 2023. Ingen stor skillnad, men det blir det framöver. Kinas ett-barnpolitik har lett till att den finns för få kvinnor och barnafödandet ligger på oerhört låg nivå. Fram till 2100 minskar Kinas befolkning med 600 miljoner, om barnafödandet inte ökar. Dagens 30 miljoner lediga lägenheter lär bli ännu fler.
Enligt Kinas nationella statistikbyrå föddes bara 9,56 miljoner barn i fjol, vilket innebar ett födelsetal på 0,67 – det lägsta sedan Folkrepubliken Kina grundades 1949. I Indien är födelsetalet per kvinna 2.0. För att behålla befolkningen krävs 2,1, så minskningen i Indien blir marginell, om den inte förändras.
Indien är dessutom en demokrati, världens största, även om det finns begränsningar enligt bedömare. Dock genomförde Indien ett fritt val under sex veckor i maj-juni. Fritt val får man väl säga, när oppositionen vann och tilläts vinna. Även om premiärminister Narendra Modi regerar dock vidare. Hans plan för framtiden imponerar, kan jag säga. Det gäller allt ifrån vattenförsörjning till fattigdomsbekämpning och regelkrånglet som ska reduceras enligt en omfattande plan.
Några framgångar i Inden sedan Modi blev premiärminister:
- Antalet fattiga har reducerats med runt 250 miljoner
- Alla indier har nu fått tillgång till WC (något som 20% av Rysslands invånare saknar)
- Arbetslösheten i städerna är 5,1 procent, på landsbygden låga 2,5 procent.
- Antalet sysselsatta kvinnor i arbetslivet har fördubblats på sju år
- BNP-n växer stadigt med cirka 7 procent årligen
- Digitaliseringen har kommit mycket långt
Kina å sin sida har stora problem, som kanske inte alltid uppmärksammas:
- Diktaturen och risken för ingrep i näringslivet gör att många av världens företag delvis lämnar Kina, (Vill bl a etablera en del verksamhet i Indien)
- Den ekonomiska tillväxten, på kanske 5 procent, räcker inte för att stödja de utsatta grupperna i norr och väst. (Siffran kan vara manipulerad)
- Fastighetsbolagen är i stor kris, egentligen borde några av dessa försättas i konkurs
- Det låga födelse talet gör att Kina drastiskt kommer att minska antalet i arbetsför ålder, samtidigt som antalet pensionärer ökar
- En rörelse i Kina “Ligg platt” har inte uppmärksammats här hemma. Folk i 20 -40-årsåldern väljer att inte utbilda sig, inte bilda familj, inte skaffa barn. Leva för stunden med “gigg”. Den berör 10-tals miljoner kineser kanske ännu fler. En reaktion mot diktaturen.
För 10 dagar sedan hade Indiens premiärminister Modi möten med en del av de stora i världens näringsliv i New York. Rapporter från mötena – ett plenar-möte – talar om stora framgångar. Indiens ekonomiska politik fick beröm. Många företag utlovade satsningar i Indien. I diskussionerna verkar inställningen till Indien vara positiv, i motsats till Kina, även om det tydligen inte sades rent ut (man vill inte reta Xi Jinping).
PS Du som är eller blir intresserad av Indien kan med stor behållning läsa den nya boken “Indien är på väg”, skriven av Jonas Hellman