Hur ska partierna komma tillbaka till framtiden?

Nu när talmannen givit uppdrag till Ulf Kristersson att sondera möjligheterna till en ny regering, vill jag återvända till sakfrågorna. En av Socialdemokraternas framtidsmän, Jan Larsson, nu VD för Yrkesakademin och tidigare statssekreterare hos Göran Persson, skriver i regelbundet en krönika i Affärsvärlden. Läs den. Nu om valet och framtiden; ”Tro på något och forma framtiden” 

Valet blev en käftsmäll mot etablissemanget. De båda regeringspartierna och det stora oppositionspartiet förlorade 10 procentenheter…..

Ändå kändes alla glada på valnatten….Men att glädjas över att det kunde ha varit ännu värre är granne med självbelåtenhet … Den självgode slutar att se sina skavanker, utmanar inte sig själv, vill inte förändra och orkar inte utveckla.

Detta är ett budskap till alla ”gamla” partier, således inte bara Jan Larssons eget, Socialdemokraterna. Val-undersökningar visar att 400.000 tidigare S-väljare, och lika många moderater, har röstat med SD. Men de gamla partierna vill inte erkänna detta, inte att de låtit bli att lyssna, inte att de tagit intryck av SD. Har man misslyckats, ska man erkänna detta. Väljarna förstår.

Jan Larsson redovisar ett möte med den tidigare Labour-ledaren Tony Blair för 21 år sedan, i Malmö. Blair ställde frågan ”Är jag nöjd med Europa?” och svarade:

– Frankly, no! Stay as we are and fail. We modernise or die!

Det är tre områden, enligt Larsson, som partierna måste behandla.

Först ut kommer politiken. Där finns frågor som utmanar och skrämmer, och här är kortlistan

• Automatiseringen
• Bostadsbristen
• Klimatförändringarna
• Välfärden
• Klyftorna i samhället
• Stressen i arbetslivet

Jag frågar: Finns det några av dessa frågor som politikerna har tagit fatt i på allvar? Så att de både är konkreta och berör?

Det andra området som Jan Larsson tar upp är partiernas organisation. Det går inte att få folk att komma på möten eller samkväm på samma sätt som förr. Det krävs i stället ett engagemang i konkreta frågor. Och så har vi möjligheten till aktiviter via sociala medier.

Larsson citerar Tage Erlander, som en gång sa till Olof Palme: Lyssna till rörelsen”. För egen del vill jag tillägga att denna uppmaning bör alla partiledare i de sk etablerade partierna ta till sig. Men man bör också ha en dialog med det nya partiet som tagit över stora delar av S- och M-väljarna. (Detta säger jag och inte Larsson direkt)

Det tredje området är ledarskapet. Detta måste utvecklas med en moralisk kompass, men också med ”kraften att få något gjort”, för att citera Jan Larsson ordagrant. Efter år av triangulering i politikens mittfåra är det nu det tydliga och kraftfulla som premieras. Och jag skulle vilja tillägga: Att man erkänner tidigare misslyckanden och tar ett ansvar för detta. Vilket de ”gamla” partierna inte gör.