Nu när OECD lagt fram sitt förslag till svensk innovationspolitik, den 22 mars, finns det anledning att se hur det ser ut i EU. (Till OECD:s förslag återkommer bloggen till – det finns redan i höstas från den preliminära rapporten några blogginlägg) Men nu har Bruegel, en av Bryssels främsta tankesmedjor kommit med en utmärkt rapport för den som är intresserad av innovationspolitiken, hur Sverige kan utvecklas. “Mixing and matching research and innovation policies in EU countries” är titeln.
Vad man kan säga om läget och denna rapport, som är innehållsrik, det är att den inte tar upp ramverket. Beskriver inte vikten av att spelreglerna för företagen är goda. Det är det allra viktigaste, vill jag påpeka. Och kraftigt understryka. Men så åter till innovationsinstrumenten och satsningarna. Först noterar Bruegel att EU generellt har en forskning och utveckling, FoU, som andel av BNP, som ligger lågt. EU har 2 procent, mot målet som sattes upp redan i Lisbon 2002 på hela 3 procentenheter. Och det har inte hjälpt att EU i två omgångar upprepar 3-procents-målet. Andra länder som USA, Sydkorea och Japan ligger betydligt bättre till. Och jag noterar att Kina nu kommit ifatt EU, snart förbi.
Sverige har ju gått bakåt, forskningsmässigt, det visar Bruegel-studien. Tar vi FoU-andelen som andel av BNP har vi gått från 4.1 procent 2000 till 3.3% idag, och hela nedgången beror på näringslivet. Ändå så tillhör Sverige innovations-ledarna i EU. Tillsammans med Danmark, Tyskland och Finland, men med en kraftig rutschkana utför (för Sverige).
Vilka instrument finns det i EU för att stimulera FoU och innovation?
- Direktfinansiering av enskilda FoU-projekt
- Finansiering av samarbete mellan forskning och industri
- Finansiella instrument, lån
- Direkt innovations-stöd till kommersialisering
- Direkt stöd till industrins FoU
- Skatterabatter
Dessa stödformer som finns i de flesta av EU:s 28 medlemsländer. Men det har kommit till också andra stödformer, det är dessa fem:
- Stöd till start av företag, start-ups
- Stöd till kluster
- Stöd till innovations-samarbete
- Teknologi-transferering
- Innovations-checkar
Det som förvånar, enligt rapporten, är att man helt tycks ha förbisett innovationsupphandling. Detta är ett instrument som används i stor utsträckning i USA, och borde kunna passa in i EU och dess medlemsländer också, menar rapporten. Sverige ligger också långt bak, kan jag notera. Men så blir det i vårt land när juristerna ska styra. Den nya strategin här hemma dröjer, som jag bloggat om. Och dessutom är både Sverige och EU ett krånglets paradis, inte minst när det gäller upphandling.
Jo europeiska kommissionen uppträder i många skepnader. För att komplettera bristen på åtgärder, som berör ramverket ordnade regeringskansliet ett möte om just detta 17 mars. Rubriken var då inte innovationspolitik utan Den inre marknaden. Där presenterade Helge Kleinwege rapporten ”The Single Market Strategy” (COM(2015) 550 final. Daterat 28 okt 2015. Den är inbjudan till en dialog om just
– standarisering
– offentlig upphandling
– IPR
Rapporten tar upp synnerligen ambitiösa strategier för bättre samordning av bl.a. yrkeslegitimationer,omsättningsskatt och Legislative action to address targeted regulatory barriers in key business services and construction services. Detta är bara exempel bland de 22 olika strategierna, som skall presenteras senast 2017. Bl.a. ingår också ett start-up initiativ.
Bråttom är det. Den 15 april vill kommissionen ha synpunkter. Vi får hoppas att olika myndigheter och intresseorganisationer tar chansen att framföra sina synpunkter. I synnerhet om IPR kan Du läsa mer här http://uppfinnare.se/hem/kort-rapport-från-möte-på-rosenbad
Utmärkt att du lyfter fram vad som inom EU-området inom innovationsfältet.
Jag uppskattar att Du noterat att det innovationsupphandlingara omöjliggjorts av stelbenta juridiska ramverk
.Trevlig helg
Tack Dan! Mer kommer från OECD, men jag kan inte ta allt på en gång.