Kinas president Xi Jinping chockerade världen i Davos förra året när han proklamerade sitt land som frihandelns försvarare. Nu har Xi Jinping befäst och utvecklat detta på Boao Forum på ön Hainan. Detta årliga möte, Boao Forum, kallas för Kinas Davos, men det är inte WEF som arrangerar, det gör staten Kina. World Economic Forum har däremot ett årligt möte i Kina, “Annual meeting of the New Champions“, som hålls i Tianjin. I år den 18 – 20 september.
Xi Jinping lovade vid Boao Forum att Kina ska öppna upp sin ekonomi. Underlätta både för utländska finansiella bolag och bilföretag, men också för andra. Den nyheten läser Du bäst på Dagens Industri eller Financial Times. Det är ingen idé att jag försöker utveckla dessa nyheter, när finns bevakning på plats, och som har mycket större utrymme i sin beskrivning.
Däremot ska jag redovisa vad Sverige borde göra visavi Kina. Här återkommer jag till min blogg alldeles före jul “Varför har Sverige negligerat Kina?” Direkt efter den bloggen blev jag inbjuden till UD av de som är ansvariga för Kina-främjandet. Mötet i mellandagarna visade en självkritik på UD, vilket jag tacksamt registrerade.
Men, sedan har det inte hänt något, vad jag vet. För min del kommer jag fortsätta blogga om Sveriges brister i Kina-arbetet och vad man borde göra. Ska ta upp frågan på ett seminarium nu på torsdag, arrangerat av Agneta Jacobsson, TEYI.
Vare sig UD eller N-dep medverkar i detta seminarium, de har sagt nej tack. En passivitet som är förfärande. Inte undra på att Tyskland är 4 gånger bättre på att exportera till Kina, per capita, än vad Sverige är. Varför vi inte ska negligera Kina framgår av en tidigare blogg, med många fina länkar, som fungerar perfekt idag också. .
Ordföranden i Sweden-China Trade Council, Thomas Lagerqvist, har skrivet en artikel i Kina-Nytt: “Sweden must develop a relevant China strategi.. Läs och förfäras. Vi har ingen strategi, den nuvarande är 20 år gammal. Och det gäller Världens snart största ekonomi,. som inte heller är så lått att ha att göra med. Och den svenska regeringen missköter också det praktiska arbetet, främjande-insatserna är väldigt små och saknar samordning..
För ett drygt år sedan, den 1 januari 2017, inställde Sverige sin omvärldsbevakning av Kina. Du tror inte det är sant, men då har Du inte läst min blogg. Har Du sett någon omvärldsrapport sedan dess om Kina? Nej, för alla värdefulla rapporter saknas. Låt oss se hur det såg ut förr, när omvärldsbevakningen fungerade. Tillväxtanalys skötte den med viktiga rapporter: En slagning visar totalt 764 träffar på Kina i omvärldsbevakningen. Bland annat detta:
- Bioenergi i Kina
- Avfallshanteringen i Kina
- Skiffergas i Kina
- Flyg och höghastighetståg i Kina
- Forskningspolitik och internationaliseringen, Kina
- Kärnkraft i Indien, Japan och Kina
- Energisystem i Kina
- Och många, många fler rapporter av stort intresse
Hur många har Näringsdepartementets omvärldsbevakning skapat på ett drygt år? Inga. Och det var avsikten, omvärldsbevakning är inte viktig. Kortsiktigt matchningsarbete vill departementet syssla med nu, till förfång för hela Sverige. Detta gäller därtill inte bara Kina, utan hela världen. Alltså: Sverige har ingen omvärldsbevakning. Annat än den interna som UD sköter via ambassaderna, men som är hemlig. (Inte ens Riksdagen får ta del av den, som bekant)
Om Du inte gjort det, läs Ulf Kristerssons artikel i Dagens Industri i fredags “En ny strategi för kinesiska företag”. Rubriken är lite missvisande. Men det är en artikel som visar prov på insikt och resonemang, som borde bli ett föredöme för andra politiker när de skriver artiklar..