Det börjar nästan bli tjatigt att säga att den svenska administrationen inte fungerar särskilt väl. I 100-tals blogginlägg har jag påpekat detta. Och väldigt tråkigt. Nu kom i fredags en rapport om brandkatastrofen i somras. Skogsbrandutredningen redovisade sitt betänkande.

Utredaren Lars-Åke Björklund lämnade då över utredningen, Skogsbränderna sommaren 2018, till inrikesminister Mikael Damberg. Utredningen är mycket kritisk. Den säger att Sverige inte är rustat för denna typ av händelser, som stora bränder utgör. Utredaren konstaterar vidare att de förslag till åtgärder som utredningen efter storbranden 2014 föreslog inte genomförts. En hårdare kritik får man leta efter, även om ordvalet är diplomatiskt.

Vem har ansvar för att åtgärder inte genomförts under de fyra år som gått efter Västmanland-branden? Svaret: Regeringen.

Men tro inte att den otillräckliga beredskapen inför stora bränder är unik, den är i stället en indikation på av hur det tyvärr ser ut på många håll i vårt till synes välordnade land. Och jag säger det ingen: Tråkigt att behöva skriva om detta, men skälet är att de ansvariga politikerna inte går från ord till handling. Alla de problem vi har i samhället säger politikerna att de åtgärdar, att det ska bli så bra. Men, det blir inte så. Tänk om vi utnyttjat vår potential i stället för att bara prata…!

Det kan finnas anledning att göra en kort-lista på sådant som inte fungerar i Sverige:

• Skolan
• Tåget
• Sjukvården
• Migrationsverket
• Integrationen
• Polisen
• Brandberedskapen
• Transportstyrelsen
• Arbetsförmedlingen
• Svenska Kraftnät
• Försvaret
• Göteborgs hamn

Men allvarligast är att Regeringskansliet fungerar lika dåligt. Det är delvis därför som alla ovanstående områden fungerar dåligt. Men, till sist är det Regeringen som har ansvaret. Med andra ord de ansvariga politikerna. Men, det är inte bara den gamla regeringen Löfven I som är ansvarigt, utan samtliga regeringar sedan minst två decennier bakåt. Förmodligen gäller denna oförmåga ännu längre bak, men jag har inte följt läget nära förrän i slutet på 1990-talet.

Vår nygamle statsminister Stefan Löfven vet om problemen med regeringskansliet, men ville inte göra något åt det under sin första regeringsperiod. Undrar om han nu är beredd att vidta de radikala åtgärder som krävs för att få rätsida på Regeringskansliet? Han bör börja med att ta över ansvaret för administrationen från Förvaltningsavdelningen. Så att regeringen blir herre i eget hus. Sedan måste ett antal driftiga personer engageras och strukturera om regeringskansliet och kompetens-anställa medarbetare. Och regeringen som internt förhandlingsmaskineri bör förändras till en samarbetsorganisation.

Tänk om Sverige utnyttjade sin potential! Då hade vi kunnat ha en väsentligt högre levnadsstandard, och sluppit fattigpensionärer och andra missgynnade grupper. Och sjukvården hade fungerat som den skulle.