Halva Rysslands raffineringskapacitet har satts ur spel
Ukrainas attacker långt in i Ryssland har satt mer än hälften av landets raffineringskapacitet ur drift, sade Ukrainas försvarsminister Yevhen Khmara igår, den 4 oktober. Enligt Khmara har de senaste ukrainska attackerna drabbat flera ryska oljeraffinaderier och relaterade anläggningar, inklusive dessa platser: KINEF, Ust-Luga, Moskva, Jaroslavl, Perm, Ilsky, Saratov och Syzran. Långt bort, men nås av de nya drönarna.
Försvarsministeriet sade att effekterna av sådana operationer inte alltid är omedelbart synliga, men deras kumulativa effekt påverkar i allt högre grad Rysslands förmåga att upprätthålla sina krigsinsatser. Khmara sa också att attackerna som drabbade 51 % av Rysslands oljeraffineringskapacitet utgjorde ett betydande slag mot landets ekonomi, dess förmåga att upprätthålla kriget och dess förmåga att förse sina styrkor. med drivmedel. Han tillade att Ukrainas djupgående attackoperationer fortsatte att föra kriget in på ryskt territorium.
”Detta är resultatet av noggrant planerade, konsekventa och systematiska åtgärder som syftar till att tömma den ryska krigsmaskinen och förstöra dess militära och ekonomiska potential. Att femtioen procent av oljeraffineringskapaciteten drabbas är ett betydande slag mot fiendens ekonomi, dess förmåga att utöva aggression och förse sina truppformationer. Våra djupgående anfall fortsätter att föra kriget till ryskt territorium”, tillade ministern.
”I år har vi tredubblat produktion och upphandling. Detta är inte gränsen. Vi kommer att fortsätta att skala upp våra djupgående attackkapaciteter. Vi berövar systematiskt fienden resurser för att föra krig”, tillade ministeriet.
Uttalandet följer på en nyligen genomförd ukrainsk attack mot Rysslands oljeinfrastruktur. Natten den 2 oktober attackerade Ukrainas försvarsmakt en anläggning i Samara-regionen, där explosionerna följdes av en brand på en plats som identifierats av öppen källkodsanalytiker som Samara oljepumpnings- och distributionsanläggning.
Sparkad amerikansk arméminister hyllar Ukraina och dissar USA:s försvar
Den tidigare arméministern i USA, Dan Driscoll, som fick sparken i början på hösten, ser betydande brister i den amerikanska militärens förmåga att anpassa sig till modern krigföring jämfört med Ukrainas snabba innovationer, sade han i en intervju med tidningen Rolling Stone som publicerades igår, den 4 oktober.
”När man såg Ukrainas budget och hur liten den var i förhållande till vår, och hur de trots det hade bättre och modernare vapen än vi, var det en väckarklocka”, sa Driscoll i sin första intervju efter sin avgång den 31 augusti, efter en konflikt med USA:s försvarsminister Pete Hegseth. ”På sätt och vis var det förödmjukande (för USA) att se hur snabbt en nation kunde förändras när det behövdes”, tillade Driscoll, som länge har hyllat Ukrainas framsteg inom drönarteknik och besökte landet 2025 som en del av de Washingtonledda fredssamtalen.
Under sin tid i Vita huset var Driscoll en stark förespråkare för att modernisera den amerikanska armén genom investeringar i system mot drönarförsvar och skapandet av den obemannade anfallsbataljonen, en enhet med 600 soldater som fokuserade på ”drönar först” och samarbetade med ukrainska rådgivare. Detta stoppade Försvarsminister Hegseth, och bataljonen åtgick till att bestå av soldater, som tidigare. Och Driscoll fick sparken.
Ryssland kämpar för att få ekonomin att räcka till
Ryssland planerar att höja försvarsutgifterna kraftigt nivå nästa år, samtidigt som man skär ner på civila program och höjer skatterna. Detta signalerar att Kreml förbereder sig för ett utdraget krig i Ukraina trots att man sagt sig vara redo för fredssamtal. Budgetförslaget för 2027, som presenterades i torsdags, avsätter 17,1 biljoner rubel (205,2 miljarder dollar) till försvaret, 26 % mer än vad som öronmärkts för innevarande år och 375 % över nivån före kriget 2021. 
Försvaret skulle stå för ungefär en tredjedel av de federala utgifterna nästa år, vilket är ett postsovjetiskt rekord.
”Men budskapet är tydligt: alla kommer att betala för kriget, så mycket de kan. Varhelst lite mer pengar dyker upp, kommer regeringen att ta det, samtidigt som den själv delar ut så lite som möjligt”, skrev den ryske ekonomen Boris Grozovske i en analys publicerad av den exilbaserade tidningen IStories.
Den publicerade försvarsanslagen återspeglar inte krigets fulla kostnader. Ryssland har endast offentliggjort planerade militära utgifter snarare än faktiska utgifter sedan 2022, medan hemligstämplade budgetposter gör den totala kostnadsramen svår att fastställa. De stigande kostnaderna för kriget har satt allt större press på statsfinanserna. Det federala budgetunderskottet nådde 5,65 biljoner rubel (67,8 miljarder dollar), eller 2,6 % av bruttonationalprodukten, år 2025.
För att minska underskottet i statsbudgeten så skär Moskva ner på de civila utgifterna och planerar ytterligare en omgång skattehöjningar för tredje året i rad. Utkastet minskar anslagen till sjukvård med 5,5 %, utbildning med 5,4 % och sociala program med 6 % jämfört med de belopp som tidigare budgeterats för 2027 .
Europa fortsätter att göra allting långsamt, även det brådskande
Internationella partners inom försvarsindustrin har minskat servicetiderna och påskyndat underhållet av Ukrainas F-16-stridsflygplan efter hård användning i kriget. Talespersonen för Ukrainas utrikesministerium, Heorhii Tykhyi, bekräftade utvecklingen och noterade att tekniska supportpartners överför renoverade flygplan i allt högre takt.
”Våra industriella tekniska supportpartners fortsätter inte bara att returnera flygplan efter större översyner, utan gör det snabbare och snabbare. Leveranstider förkortas snarare än förlängs”, konstaterade Tykhyi. Ryssland intensifierade sina flyganfall mot Ukraina avsevärt under september genom att avfyra 3 177 jetdrivna obemannade drönare jämfört med de 2 850 som registrerades i augusti, enligt det ukrainska flygvapnets talesperson Yurii Ihnat.
Ukraina vill inte kritisera, därför säger de tyvärr inte som det är i verkligheten. Att renovera flygplanen tar lång tid, trots att flygplanen behövs i strid. Det verkar hela tiden som om europeisk industri drar fötterna efter sig, och det gäller även vapenindustrin, trots planer för motsatsen. Redan våren 2022 sa EU-kommissionen att allt måste gå snabbt, särskilt det försvarsrelaterade. Men inte. Det gör det bara i Ukraina.
Ryssland griper mormor som flugit till Kazakstan för att ta hem sina barnbarn
Kazakstanska myndigheter grep den ukrainska medborgaren Liubov Rozhanska efter att hon flugit till Astana i förhoppning om att kunna hämta sitt barnbarn och föra honom tillbaka till hans familj i Ukraina – bara för att i passkontrollen upptäcka att Ryssland ville ha henne gripen misstänkt för ett påstått försök att kidnappa samma barn.
Rozhanska greps på Astanas flygplats den 1 oktober efter att ha anlänt från Istanbul, berättade hennes advokater för Deutsche Welle den 1 oktober. Hon hålls för närvarande frihetsberövad i ett förvar i Kazakstans huvudstad, och en domstolsförhandling förväntas inom några dagar.
Putin vill ha hela Ukraina, påpekar president Zelensky
Den ryske ledaren Vladimir Putins påstår att Ukraina förlorat sin egenskap av stat. Landet har ingen egen självständighet vilket visar vad han verkligen vill uppnå genom kriget, det sa president Volodymyr Zelenskyj vid Helsingfors säkerhetsforum.
”Redan 2005, om jag inte misstar mig, sa Kremlledaren att 1900-talets största tragedi var Sovjetunionens kollaps. Om jag minns rätt. Så det verkar för mig som att han redan 2005 gav ett geopolitiskt svar på vad hans huvudmål var”, erinrade sig presidenten. ”Hans mål är därför uppenbarligen tydligt: att återupprätta Sovjetunionen. Det är därför hans mål inte är östra Ukraina. Hans mål är inte Donbas. Hans mål är ockupationen av hela vårt land”, betonade presidenten.
Presidenten sa att Putins uttalanden om att Ukraina förlorar sin egenskap av stat visar vad han verkligen vill och hur han ser krigets slut.
Putin hävdade också att det inte var Ryssland som startade kriget , utan för att Ukraina började uppmuntra nationalism i landet. Putin hävdade också att ryska styrkor påstås aldrig ha brutit mot krigets lagar.
Dessutom sa Kremlledaren att breven till Nato ”inte är hot; de är ett svar på försök att skrämma oss.” Samtidigt sa han att i händelse av en direkt attack mot Kaliningradregionen så skulle Ryssland använda alla tillgängliga vapentyper.(inkl kärnvapen)
Får president Putin hallucinationer, det frågar ISW
Institut for the Study of War, ISW: President Vladimir Putins påståenden om stora ryska framsteg på slagfältet i Ukraina i september ”gränsar till hallucinationer”. De ryska styrkorna har faktiskt avslutat månaden med en nettoförlust av territorium. 
ISW sade att Putins påståenden om de ryska slagfältets framsteg var så frikopplade från observerade utvecklingar att de ”gränsar till hallucinationer”. Institutet bedömde att Putins uttalanden är förenliga med Kremls bredare kognitiva krigsansträngningar att framställa ryska styrkor som snabbt framryckande över fronten och ukrainska försvar som försämrade.
SVT:s Agenda gav en god inblick i den Röd-Gröna rörans problem?
Samtidigt verkar SVT glömt bort att det gångna valet blev väldigt jämnt? De Röd-Gröna partierna fick inte 100 procent av rösterna. Det kan man tro när Agenda i går lät hela programmet fyllas av de Röd-Gröna partierna. Varför hade man inte lagt på en stund och fått med en reaktion från det Blå-Gula laget?
Att de Röd-Gröna partierna kan få det större utrymmet nu, med de problem de har, är begripligt. Men att helt glömma bort andra delen av svenska folket, det Blå-Gula laget, är svårt att förstå.
Ska Agenda nästa söndag, som kompensation, ge det Blå-Gula laget hela programmet?
Tilläggas kan en artikel från näringslivet idag i Dagens Industri. ”Den röda linjen är tillväxten” Bakom står Tillväxtuppropet, som 1.400 företagsledare skrivit under. Så här sammanfattar de sin ”ångest”.:
”Just därför står mycket på spel nu. När vi skrev vårt brev i somras var vi 29 företagare. I dag är vi nära 1.400. Vi vill anställa, investera och bygga vidare i Sverige. Men vi känner oro för de politiska förslag som drivits i valrörelsen som skulle försämra företagsklimatet.
Ett slopat karensavdrag, generell arbetstidsförkortning och höjda skatter är bara några i raden av försämringar som skulle göra det svårare och dyrare att anställa, just när fler behöver komma i arbete. Sådana reformer hör inte hemma i en regering som menar allvar med tillväxten.”