Fungerar de svenska stödsystemen för våra företag?

Nu har det varit tyst kring de svenska stödsystemen för företagen under flera veckor. Det var på Valborgsmässoafton, dvs för sex veckor sedan, som det senaste stora stödet presenterades, nämligen omställningsstödet. Sedan har man skrivit en en promemoria och låtit den gå på remiss varefter lagrådet har yttrat sig över en tänkt proposition. Nu läggs propositionen fram i riksdagen idag med en kort motionstid – två dagar. Den är på 297 sidor inklusive bilagor. Den andas byråkrati lång väg.

Frågan är om andra länder har så krångliga system som Sverige. Just nu har jag inte möjlighet att kontrollera detta, men det vore intressant att göra framöver. Kritiken har varit hård emot förslaget till omställningsstöd av följande skäl: för sent, för krångligt och pengarna kommer först i augusti.

Hur ser då stöden ut i andra länder? I tidigare bloggar har jag visat hur stöden ser ut i Danmark och Norge, och det finns också beskrivet i propositionen idag. Vad man inte talar om att det nu snart är två månader sedan de norska och danska företagen kunde få ut pengar från systemen. De svenska företagen ska vänta i ytterligare nästan två månader, till efter den 1 augusti.

Hur är stoleken på stöden i Frankrike och Tyskland jämfört med i Sverige? Stödet som andel av BNP:

    • Frankrike 12 procent
    • Tyskland 24,5 procent
    • Sverige 5 procent

Sedan undrar man hur regeringen tänker när man anger att alla företag kan få krav på revisorsintyg. Revisorerna togs bort för de mindre företagen för några år sedan. Därtill kommer att i företagen måste en revisor intyga bolagets uppgifter i samband med bokslutet för 2020, enligt propositionen. Så här står det

Uppgifterna måste för samtliga företag bekräftas av en revisor i samband med årsbokslutet 2020. 

En stor del av företagen behöver idag inte ha revisorer, något som togs bort för de mindre företagen med högst 3 miljoner i omsättning. Hur ska dessa företag göra? Det blir väl ett nytt undantag.

En riktig miss i regeringens stödpaket är att man glömt bort de enskilda näringsidkarna. Dessa är 400.000. Långt ifrån alla berörs av Pandemin men många, många tusen.De får inte:

  • korttidspermitteringar – gäller enbart aktiebolag
  • hjälp med sina höga personalkostnader – bara fasta kostnader
  • hyresrabatter – de är för små för att hävda sig mot hyresvärdarna

De får däremot skatteanstånd och kanske företagslån. Men, det är hjälp som måste betalas tillbaka.

Men den stora kritiken mot alla regeringens stödåtgärder är att de är utformade av finansdepartement vars sakkunskap om företag är minst sagt begränsad. Det märktes inte minst i remissrundan. Men, tro inte att finansen ändå vill knyta en grupp experter från företag och revisionsbyråer etc till sitt arbete. Som andra länder gör

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

3 svar på ”Fungerar de svenska stödsystemen för våra företag?

  1. Det är helt obegripligt att det inte finns något parti som kan driva ett helhetsgrepp kring dessa frågor med småföretagens utgångspunkter och därefter placera in dem i ett begränsat byråkratiskt system. Inte ens det lilla liberala partiet vågar sticka ut hakan och driva en sådan pro företagarsyn. Liberalarena behöver ju dessutom skapa positiv känsla för det egna partiet.
    Eller “gå ihop” med företagarorganisationerna – gör något – ni politiker!

  2. Meningen är väl att företagen först skall gå under för att regeringen sedan skall ta över och “rädda” de anställda. Till vad?

  3. Klart är att regeringen (S + MP) med stödparti V a) inte gillar företagare, b) inte begriper företags villkor och hur företag fungerar, c) vill att möjliga stöd skall gå direkt till anställda och inte till/via företagen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.