Framtidens tillväxt kan komma från byråkratin

Det är viktigt att höja blicken, från Miljöpartiet till andra viktiga frågor. OECD är en, Kina en annan och faktiskt den byråkratiska kolossen. Detta är frågor, tillsammans med många andra betydelsefulla frågor; Google i Europa och den Globala Innovationsbarometern, som jag tänker lyfta, ta upp i bloggen. Men en sak i taget, nu är det byråkratin.

Det är väl få som tänker på byråkratin annat än som något besvärligt och kostsamt. Men det finns de som ser en svällande byråkrati som en potential, en stor sådan. Det är en av världens ledande ekonomer,professor Gary Hamel, som tillsammans med kollegan Michele Zanini, som analyserat den amerikanska byråkratin, som de funnit är 3 trillioner dollar för stor, motsvarande ungefär 15 procent av USA:s BNP. Det rör sig inte bara om att man skulle kunna spara detta belopp, utan produktiviteten skulle öka, liksom produktionen och tjänsterna, om dessa människor istället för pappers-skyfflande fick vettiga arbetsuppgifter.

Du som vill läsa om detta kan ladda ned ekonomernas intressanta studie, som bara är på 20-talet sidor. “The 3 Trillion Prize for Busting Bureaucracy“. För Dig som tvekar, vill jag säga: Det är faktiskt en underbar skrivning. Det är inte alla ekonomirapporter av god vetenskaplig kvaliteten som man kan säga detta om. Men detta rapport är ett rent nöje att läsa.

Så här resonerar de två ekonomerna: Idag arbetar cirka 120 miljoner amerikanare iden privata sektorn. Då är inte jordbruksarbetare och hemarbetare inräknade. Till detta kan man lägga 22 miljoner som arbetar i den offentliga sektorn. Det gör tillsammans runt 140 miljoner sysselsatta. Sedan 1983 har andelen företagsledare och administratörer i USA nästan fördubblats. Samtidigt som de “vanliga” arbetarna som gör “jobbet” har ökat med 40%.

Den byråkratiska klassen stod 2014 för 17.6% av arbetskraften och mottag ungefär 30 procent av lönesumman. Av dessa är det 21 miljoner som är byråkrater eller pappers-skyfflare, men de skapar litet eller inget värde. Om dessa skulle omplaceras skulle den totala nyttan bli tre trillioner USD eller 17 procent av USA:s BNP. Det vill säga, de belastar då inte längre sin gamla verksamhet med en onödig kostnad. Och de skapar samtidigt en ny ekonomisk nytta. Sim Sala bim!

Nu kanske man inte direkt kan göra så här fullt ut, men approachen är mycket intressant och tilltalande. Den gäller såväl privat som offentlig sektor. Här finns en fantastisk guldgruva, intellektuellt och praktiskt, att ösa ur. Rapporten är svår att få tag på men den finns här

 

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.