Den 16 december förra året kom Långtidsutredningen 2019, som ska dra upp riktlinjerna för den framtida ekonomiska politiken. Så här sa regeringen själv om Långtidsutredningen:

“En central uppgift är att analysera utmaningar och möjligheter för den svenska ekonomin på lång sikt”

I tisdags, den 25 februari, skickades Långtidsutredningen, med sina 8 bilagor, på remiss till 110 remissinstanser. Det är myndigheter, organisationer och kommuner samt en del andra instanser som senast den den 25 maj ska inkomma med synpunkter på förslaget.

Detta är ett övertydligt exempel på Långbänken i regeringskansliet. Regeringen och finansdepartementet vet månader i förväg när utredningen ska vara färdig. Den vet också att den ska gå ut på remiss, som alltid. Men, i stället för att förbereda remissen, så att den kunde gå ut dagen efter betänkandet var klart så väntade man i hela 11 veckor.

Den 11 veckor onödiga fördröjningen gör att remissinstanserna får drygt två månader kortare tid på sig än de eljest skulle fått. Den digra, men ganska odugliga, Långtidsutredningen form av nio band på dryga 1500 sidor ska nu studeras på 3 månader. I stället för möjliga 5 månader.

Dessa tre månader, som nu står till remissinstansernas förfogande, blir något kortare för varje remissinstans ska själva beställa såväl huvudutredningen som de 8 bilagorna hos Norstedt Juridik. Hur lång tid det tar att distribuerade vet jag inte, men jag vet att förlaget vid förfrågan först inte kände till fyra av de åtta bilagorna. Efter min kontakt har de nu hittat alla delar, men  remissinstanserna verkar inte direkt på hugget heller.

Detta är vad jag kallar Långbänk, svensk genuin Långbänk.

Hur kan jag påstå att denna Långtidsutredning är ganska oduglig? Jo, för att den inte  är relevant, tar inte upp de stora problem som ekonomiin lider av i Sverige. Viktiga frågor som saknas är:

• Kompetensförsörjningen (troligen näringslivets svåraste utmaning)
• Den bristande svenska produktiviteten (Där Sverige är sämst i EU)
• Det livslånga lärandet (som finns med men ofullständigt)
• konkurrenskraften finns inte analyserad
• Digitaliseringen är ofullständigt behandlad
• Artificiell intelligens finns inte behandlad över huvud taget

Vad gör då Långtidsutredningen?= Jo, den analyserar i ett huvudbetänkande och 8 delutredningar jämlikheten. Ja, mer behöver jag inte säga. Långtidsutredningen är knappast relevant. Förvisso bör man se på jämlikheten, men den blir knappast bättre av att man glömmer hela den ekonomiska utvecklingen som avgörs av konkurrenskraften, digitaliseringen med AI och hela kompetensförsörjningen.

Till detta kommer att våra media, TV, radio och tidningar helt glömt bort Långtidsutredningen. Har Du läst eller hört om Långtidsutredningen i media? När jag kollar upp idag vad som skrivits och sagts lyser resultaten med sin frånvaro.